Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Syftet i denna uppsats är att få djupare förståelse för studenters visioner angående det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strävan är också att få en djupare förståelse för hur makt påverkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gällande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjupromenader i campusrummet på Åbo Akademi i Finland, främst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjälp av Henri Lefebvres rumstriad.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehållet i projektdiskursen, samt att härigenom utveckla ett verktyg för vår analys av empirin<br>- att med hjälp av diskursanalysens innehåll undersöka teorins avtryck i empirin från fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>Vår ontologiska syn baseras på ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv där verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi påstå att vår ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstärka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen är en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett främst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och ?utformning.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med Tolkande fenomenologisk analysmetod.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehållsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken såg ut ett år innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform såg ut i svensk morgonpress år 2005, ett år innan senaste valet.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialMaterialet består av nummer från tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det består av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltså ett år innan valet. Det totala antalet artiklar uppgår till 348 stycken; 134 från DN, 109 från Svenskan och 105 från GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och främst på valrörelsen i dagspressen år 2005.Frågor gällande politiska beslut och idéfrågor var också viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förväntas enbart på nutid och det som kommer att hända i framtiden utan ocksåpå partipolitiska frågor.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med Tolkande fenomenologisk analysmetod.

Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats.

Vårt syfte med arbetet var att få en uppfattning beträffande elevers kunskap om stress och upptäcka stressituationer i skolmiljön, samt finna åtgärder mot dessa. Utgångspunkten var larmrapporter om en ökad stress i samhället och då framförallt bland yngre. Vi valde att göra en fenomenologisk studie genom intervjuer och en enkätundersökning i "här och nu" situationer. Resultatet visade att stress är ett abstrakt begrepp som eleverna endast till viss del kunde relatera till sin vardag. Det framkom faktorer som är stressande i skolmiljön.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Samhället och världen vi lever i är föränderlig, kanske mer än någonsin. Det finns en strävan efter tålighet och snabb återhämtning för att på ett så bra sätt som möjligt hantera händelser och förändringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhällen kan anses framstå som önskvärda i en föränderlig värld. Då samhällen består av människor kan det antas att robusta människor skapar goda förutsättningar för robusta samhällen.Syftet med denna studie är att få mer kännedom om hur en robust människa upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhälle och en robust människa. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med Tolkande fenomenologisk analys.

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.