Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och Tolka lärares uppfattningar om hur väl matematik, som symbolspråk och kommunikations ämne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lärare med storylineutbildning ville vi få svar på hur väl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde på dessa intervjuer och på litteratur som berör både matematikämnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lärare vid olika skolor i Luleå kommun.

Syfte: Syftet är att undersöka hur två pedagogers förhållningssätt påverkar förutsättningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgår studien från tre frågeställningar. Vad innebär det för dessa pedagoger att arbeta utifrån icdp:s förhållningssätt i sitt samspel med barnen? Hur går diskussionerna utifrån begreppen: förhållningssätt, förutsättningar och delaktighet vid planering och utvärdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsättningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt två djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de två pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Syftet med denna rapport är att belysa problemet och få förståelse varför det är svårt för poliser att lämna information enligt förundersökningskungörelsen. Detta är en skyldighet för poliser och det finns reglerat i kungörelsen. Tidigare studier visar att det är ett problem, och en del av problemet är att man har svårt att Tolka lagtexten. Vi har gjort en djupdykning i kungörelsen och förarbeten för att undersöka hur de olika begrepp lagtexten tar upp ska Tolkas. Vi har även gjort intervjuer med poliser som jobbar i yttre tjänst i Umeå.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna Tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att Tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att Tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

AbstractI denna undersökning Tolkas motståndsstrategier i Ulrike Meinhofs skrivna texter.Undersökningsmaterialet består av engelska översättningar av tre krönikor publicerade i denVästtyska tidsskriften konkret under året 1968: ?Counter-Violence?, ?From Protest toResistance? och ?Setting Fire to Department Stores?.Syftet är att Tolka Meinhofs syn på motståndsstrategier i de tre krönikorna. Detta görsgenom att först Tolka det deskriptiva innehållet i krönikorna; det vill säga vad texterna säger.Tolkningarna görs både kronologiskt och komparativt utifrån vilken typ av motståndsmetodsom beskrivs, motståndsmetodens syfte eller riktadhet, samt värderingen av en specifikmotståndsmetod och dess resultat eller konsekvenser. Den komparativa tolkningen utgörsvidare av en fokusering på krönikornas potentiella skillnader, olikheter eller förändringar.Syftet är också att utifrån den kronologiska och den komparativa tolkningen diskuterakrönikornas performativa funktion; det vill säga vad texterna gör.Uppsatsen är teoretisk och anknyter till en genusvetenskaplig, metodologiskutgångspunkt som innebär att teori och metod inte skiljs åt. Uppsatsen omfattas också av ettepistemologiskt ställningstagande som innebär att gränsen mellan forskningens subjekt ochobjekt ifrågasätts och diskuteras.

Denna uppsats beskriver artefaktfynd som gjorts inom området. Genom att tidsbestämma artefakterna och i den mån det är möjligt att fastställa dess fyndplatser skapas ett spridningsmönster. Genom att samtidig granska klimat, havsnivå och topografi mm skapas genom bearbetning och analys, diskussion och tolkning en schematisk bild över undersökningsområdets utveckling. Av denna kan man utläsa hur området befolkades, bosättningsmönster, det första jordbruket mm. Dessa fragment från stenåldern visar också på förändringar över tiden.

Syftet med denna uppsats är att utforska varför konsumenter anammar ett nytt sätt att handla livsmedel. För att förklara det övergripande syftet har en undersökning gjorts på vad det är i den färdiga matkassen som gör att konsumenterna vill använda den. En uppdelning har gjorts mellan olika målgrupper som använder sig av denna tjänst, då skillnader och likheter ville undersökas. En kombinerad modell bestående av förändringsfaktorer och värdeskapande har använts för att finna data och Tolka resultaten i undersökningen. Studien har visat att det framförallt är bättre mat, sparad tid och förenklad planering som gör att konsumenterna vill använda tjänsten.

Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna Tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

I detta arbete vill vi undersöka om det finns någon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie är att beskriva och Tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering är: Hur ser kvalitetsskillnaden ut på verksamheten i ett enskilt fritidshem jämfört med ett kommunalt fritidshem? I vår litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har även tagit upp Deweys syn på skolan och barns bildning.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering.

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer Tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är..

Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan Tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och Tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken.

Syftet med uppsatsen är att studera ett eventuellt samband mellan rörelse och läslust i ett genusperspektiv. En enkätundersökning har därför genomförts på 262 elever i årskurs fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts på fem skolor i två kommuner. En enkätundersökning har valts för att syftet kräver svar från många respondenter. Resultatet av undersökningen visar att rörelse och läslust har ett visst samband.