Tolfterna was a popular education organization that existed between 1896 and1964 and that arranged social evenings and set up a library for working women. This thesis purpose is to investigate Tolfternas's activities in 1902-1907 and hereby place Tolfterna in the education- and library history. The thesis examines the library catalog and the protocols from the social evenings and analyses them by means of the popular education ideologies of the early 1900's: Patriarchal education, civic education, self-education and the domestic/housewife ideal.The analysis shows that the organizers of Tolfterna as well as the working women who visited the social evenings had political and social interests. This places Tolfterna in a civic education context.The social evenings contained a mix of politically orientated discussions, traditional lectures and entertainment as music and reading. The library had self-education orientation, it contained mostly fiction and was run by the working women.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.