Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Det finns många faktorer som påverkar kvaliteten på styrelsens arbete. Tidigare forskning har funnit ett negativt samband mellan värdering av företag och antal styrelsemedlemmar. Då det finns en avsaknad av liknande studier på den svenska marknaden avser denna studie att undersöka sambandet mellan styrelsestorlek och värdering av företag. Vi undersöker 203 bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic under perioden 2011-2013 med hjälp av en regressionsanalys. I motsättning till majoriteten av tidigare forskning finner vi ett positivt samband mellan styrelsestorlek och värdering, mätt som Tobin?s Q, för företag listade på Nasdaq OMX Small Cap.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och målen är desamma i dag som de var för 80 år sedan. Nämligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? Få in intäkterSkatte intäkterna ska sedan användas till att finansiera något annat som man önskar att finansiera i samhället.Den här uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att påverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva länder i EU kommer att införa från och med januari 2014 kommer inte bara att påverka de elva länder, utan även övriga länder inom EU som också kommer att få ökade kostnader, trots att de inte tänker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att påverkar våra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..

Utdelningar är ett relativt välkänt och utforskat område men ingen accepterad förklaring till dess påverkan på företagsvärde finns och tidigare studier tyder på att forskare till stor del har kommit fram till olika resultat. Men forskning kring utdelningsfrekvensernas betydelse och dess påverkan på företagsvärde är begränsad vilket leder oss in på ett område som är relativt outforskat. Syftet med detta arbete är att kvantitativt undersöka om utdelningsfrekvenserna påverkar ett företagsvärde.Undersökningen baseras på de två amerikanska listorna Nasdaq och New York StockExchange. För att göra studien så aktuell som möjligt grundar sig undersökningen på observationer mellan 2009 och 2013 och innehåller totalt 11 144 observationer. Bolag på den amerikanska marknaden använder sig av främst fyra utdelningsfrekenser: årliga,halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis.

The aim of this study is two folded. We wish to investigate if there is a value premium from hedging jet fuel exposure for American and European airlines. We also seek to answer if airlines can affect their probability to default by using Risk Management. During the period 2003 ? 2006 there existed a value premium for airlines that hedged their expected future consumption of jet fuel.

A great number of empirical researches show that hedging is associated with higher firm value, particularly hedging interest rate and exchange rate. However, there is no clear support for value-added risk management hypothesis in the case of producers of commodities. Moreover, according to Shrand and Unal (1997), there are two types of risks, core business risks (or core risk) and homogeneous risks (or non core risks), which are based on a firm's comparative advantages with respects to the source of risk. Firm can earn economic profits for bearing core risks in which it has a comparative information advantage. Firm earn a zero economic rents for bearing non-core risks, where it has no advantage information than its competitors.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det var rätt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjälp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven.Metod: Metodansatsen för den studien är en fallstudie. Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssätt. Den kvantitativa datan har samlats in via årsredovisningar och affärsdatabaser.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.