I denna uppsats har vi gjort en studie där syftet är att undersöka hur tobaksföretaget Philip Morris använder marknadskommunikationen i sin kommunikation av varumärket Marlboro och deras produkter.Denna uppsats är uppbyggd på tre frågeställningar: Hur marknadskommunicerar Philip Morris sitt varumärke och produkter? Vilka aspekter är det konsumenterna tänker på när de ska köpa cigaretter? Upplever konsumenterna någon påverkan från tobaksföretagens marknadskommunikation?I vår studie har vi valt att en kvantitativ studie som genomfördes i form av en enkätstudie och den besvarades endast av rökare. Respondenterna som besvarade vår enkät hittade vi i sociala medier, i tobaksforum på internet och genom att ta kontakt med personer som precis hade köpt cigaretter på ICA Luthagen i Uppsala.Huvudresultaten i uppsatsen är att Philip Morris har trots restriktiva lagar- och förordningar hittat nya sätt att vistas bland potentiella och redan existerande kunder. De flesta började röka för att det var socialt. Smaken, rutinen och varumärket var de tre viktigaste aspekterna när respondenterna köpte cigaretter.

Full-field flash electroretinography is an electrodiagnostic method used to examine the function of retinal cells. Light stimulation of the eye elicits electrical potentials in the retina. By aid of a corneal electrode and a reference electrode close to the back of the eye, the electrical potentials can be recorded and presented as an electroretinogram (ERG). ERGs driven by mainly one type of cones can be used to examine the function of a single cone class. In human beings, studies have shown the cone class sensitive to light of short wavelengths, the S-cones, to be more vulnerable to acquired damage than the other cone classes (Daley et al., 1987; Gouras et al., 1993; Greenstein et al., 1989). Dogs have two cone classes, S-cones, and M/L-cones (most sensitive to medium to long wavelengths).

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hälsosamt liv framstår som allt angelägnare både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Skolan är därför en utmärkt arena för ett hälsofrämjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhälsoarbetet från att förebygga ohälsa till att främja hälsa. WHO tog också initiativ till flera internationella nätverk. ?Health promoting school? är ett sådant som handlar om att skapa en kontinuerlig process där hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa, välbefinnande och lärande samt att stärka hälsoundervisningen.

I samband med kirurgi kan patienterna drabbas av postoperativa komplikationer. Rökning är en av riskfaktorerna för detta. Flera landsting arbetar nu aktivt för att förmå patienterna att göra rökuppehåll i samband med kirurgi. I Sverige röker cirka 10-12 procent av den vuxna befolkningen. Andelen rökare har minskat de senaste åren, men varierar fortfarande beroende på socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

SyfteSnusandet har ökat de senaste åren, särskilt bland kvinnor och yngre personer och till flera samhällsgrupper. Rökning har under många år genomgått rigorös forskning och därigenom bevisats vara förenat med ohälsa. Däremot är forskning på snusanvändandets hälsoeffekter eftersatt. En fysiologisk effekt som föreslagits av långvarigt snusande är påverkan på balans (posturalt svaj). Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka effekten på balans av ett långvarigt (sex veckor) uppehåll från snus i en grupp av dagligsnusare. MetodI studien genomförde dagligbrukare av snus (n=13) tester av posturalt svaj före och efter sex veckors uppehåll från snus.