Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Samhället är ständig förändring vad avser den ej organiserade småbrottsligheten. Det blir fler och fler av de så kallade enmansfötetagen där man gör affärer som inte ryms inom lagens ramar. Dessa små ?enmansband? gör sig snabba och stora pengar genom liten arbetsinsats. De som drabbas är de som oftast lämnar sin saker utan uppsikt när arbetsdagen är slut och mörkret faller över nejden.

Ett 10 poängs examensarbete om bildandet av inneslutningar under gjutning och stelning har utförts på Uddeholm Tooling AB. Syftet har varit att titta på vilka inneslutningar som bildas under gjutning och stelning samt att undersöka om ett gjutpulver med lägre svavelhalt påverkar segringen nära ytan. Försöket har gjorts på ORVAR 2M som är det största stålet tonnagemässigt på Uddeholm Tooling AB. Prover har tagits från ugnen innan gjutning, under gjutningen och på stelnat material. Stora mängder aluminiumoxid löstes in under gjutförloppet p.g.a att gjutningen inte var skyddad av argongas, vilket den i normala fall är. I försöket med lågsvavelhaltigt gjutpulver kunde man se att det inte gav någon svavelhöjande effekt på ytan..

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

1980 infördes teknikämnet som obligatoriskt ämne i grundskolan. När sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mål uppsatta redan för år 5. Sedan dess har det gått några år och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikämnet inte ser ut som det borde göra enligt läroplanen. Syftet med detta arbete är att gå in och titta på faktorer som varit med och påverkat denna utveckling av ämnet. Arbetet är främst byggt på ett empiriskt tillvägagångssätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

Syfte: Studien syftar till att Syftet se hur väl företag matchar expertisens kunskap för att arbeta hälsofrämjande, samt ge en djupare förståelse för den process som genererar värde. Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod, där det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuundersökningar. Författaren har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt och valt att använda sig av en abduktiv forskningsansats. Slutsats: Uppsatsen handlar om matchningsprocessen mellan företag och hälsobranschen. Genom att titta närmare på detta har begreppet värde hamnat i fokus och matchningsfrågan har blivit en fråga om förmågan att anpassa resurser för att maximera värdet..

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i Bräcke kommun, Vi har valt att titta på åldersgruppen 16-24 år. Uppsatsen baseras på tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har använt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, Socialtjänst och ansvarig personal för verksamheten Vågen. Metoden är därmed kvalitativ då tillfrågade intervjupersoner har svarat fritt utifrån ställda frågor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssätt.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning ingår det att göra en fördjupning i ett för mig personligen intressant ämne, men även för min arbetsgivare, i detta fall Vägverket Produktion Drift Norr. Jag har tillsammans med min arbetsgivare valt att titta närmare på hur skyltningen kan effektiviseras samt vad skyltningen kostar under ett projekt. Vägverket Produktion driver varje sommar ett stort antal Väg &amp; Anläggningsprojekt där en sak som skyltning är en stor del för att jobbet ska fungera. En fundering som allt som oftast dyker upp är hur skyltningen kan skötas så smidigt som möjligt. Ett annat problem är att avgöra vilket pris som ska sättas i anbudsskedet för just skyltningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Titel: Exponera mera ? marknadsföringsknep i livsmedelsbutikNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Therese Eriksson och Madelene OlofssonHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2011-01Syfte: Syftet med studien är att se hur butiker inom dagligvaruhandeln exponerar sina varor och om det skiljer sig mellan små och stora butiker.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie och de företag som undersökts är livsmedelsbutiker i olika storlekar. Alla är de dock del i livsmedelskedjor. Studien har genomförts med hjälp av fyra personliga intervjuer med personer i någon form av ansvarsställning i livsmedelsbutikerna.Resultat & slutsats: Marknadsföringsmixen (fyra p:n) det vill säga plats, påverkan, produkt och pris, är ett marknadsföringsverktyg som handlare använder sig av inne i butikerna. Exponering i olika former är påverkansmetoder som är väsentliga för att få kundernas uppmärksamhet.I studien har det framgått att marknadsföringsverktyg används i stor utsträckning av livsmedelskedjorna.

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler.