Ferruform är ett företag med ungefär 600 anställda och ingår i SCANIA koncernen. Tillverkningen i Luleå är inriktad mot lastbilskomponenter som t.ex. tvärbalkar, bakaxelbryggor och andra ramkomponenter. Dessa transporteras sedan vidare till bland annat Zwolle och Södertälje för slutmontering. Detta examensarbete riktar in sig mot Ferruforms 3-press som idag förses med klippta plåtämnen. Arbetet går ut på att undersöka möjligheterna att förse den med en avhasplingsutrustning.

Ferruform är ett företag med ungefär 600 anställda och ingår i SCANIA koncernen. Tillverkningen i Luleå är inriktad mot lastbilskomponenter som t.ex. tvärbalkar, bakaxelbryggor och andra ramkomponenter. Dessa transporteras sedan vidare till bland annat Zwolle och Södertälje för slutmontering. Detta examensarbete riktar in sig mot Ferruforms 3-press som idag förses med klippta plåtämnen.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkställande direktörer och andra chefer har på senare tid fått allt större plats i media. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall även analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat.Uppsatsen bygger på en skrivbordsundersökning där vi studerat nitton företag på Large Cap listan. Då möjligheten att studera samtliga företag på Lage Cap listan är för omfattande, valde vi att hålla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femårsperiod för att på så vis få en större förståelse om hur det ser ut över tiden.Vi har valt att använda oss av teorier som är inriktade på att besvara hur en ledare motiveras av bonus.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer på ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gård. Ett stycke från gården ligger ett hus med en trädgård. Fram till 1960 bodde två systrar Anna och Fanny Pettersson här. Systrarna var mycket intresserade av trädgård och hade själva en trädgård full av fruktträd som plommon, päron, äpple och persika. Här fanns bärbuskar av alla de slag och även, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötsträdet och fikonträdet.

Den svenska befolkningen har pratat om att äga sin lägenhet i över 150 år, något som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 då ägarlägenheter inrättades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska länder så som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. På tre år har media övervakat upprättad byggnation av ägarlägenheter där skilda åsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det är dessa åsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ägarlägenheter som byggts i landet. Det är viktigt att titta på vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhåller sig till varandra.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förändring på SJ. SJ är en organisation som har varit med om både stora och små förändringar under dess långa levnadstid. Det som belyses i detta arbete är de anställdas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förändring. Arbetet handlar även om produktionens påverkan på organisationskulturen. Syftet var att titta på vilka kulturella faktorer som det är viktigt att beakta för att åstadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa oss i yrkesidentitet bland studie- och yrkesvägledare som arbetar som arbetsförmedlare. Vi har även valt att titta på dessa personers syn på vikten av en yrkestitel samt eventuella grupperingar inom en organisation, i detta fall Arbetsförmedlingen där utbildningsbakgrunden hos de anställda är av varierande karaktär. Forskning gällande studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet utanför det obligatoriska skolväsendet upplever vi vara eftersatt och därför har denna studie tagit form. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen och därmed inte längre kallas för studie- och yrkesvägledare. För att få svar på tyngden av vår blivande profession har vi valt att även intervjua fackliga representanter på central nivå samt företrädare för studie- och yrkesvägledarnas egen intresseorganisation. Det empiriska materialet har vi sedan valt att analysera utifrån teorier gällande just yrkesidentitet men även riktningar inom professionsforskning samt teorier gällande grupper förekommer.

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg är viktiga platser i staden och har även varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rådplatser, marknadsplatser med mera, även viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala är en gammal stad och har många olika torg som ser olika ut på centrala platser och dessa torg ville jag titta närmare på. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur länge det varit så eftersom det är ett dominerande inslag på många av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden när man ser på kartor och även om det är viktiga platser för människorna finns det oftast inte så mycket nedskrivet om dem.

Framtidsstudier har i alla tider använts av makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Detta examensarbete har som syfte att titta på om strukturer, så som van Emde Boas och y-fastträd är snabbare än en standardstruktur som binärt trie på att göra IP-uppslagningar i routingtabeller vid vidarebefordring av paket i nätverk. Detta är en av de mest utförda operationerna i dag. Den utförs varje gång ett paket passerar en router och går ut på att hitta den mest lämpliga vägen för paketet att ta sig till värden. Det är i denna operation ett framtida problem kan uppkomma på grund av den ständigt ökande trafiken över nätverken. Att minska tiden för IP-uppslagning med hjälp av strukturerna van Emde Boas eller y-fast kan vara en dellösning för att undvika att routern blir en framtida flaskhals.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell mag-tarmsjukdom som är mycket vanlig i västvärlden. Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd, men man tror att flera faktorer spelar en roll. Sjukdomen karakteriseras av en rubbning i avföringsmönstret tillsammans med smärta och/eller en obehagskänsla från buken, men symtomen varierar ofta från person till person. Behandling av IBS går ut på att minska de mest besvärande symtomen, men i många fall är behandlingen inte tillräckligt effektiv.Syftet med detta arbete var att utvärdera effektiviteten av två läkemedel som används för behandling av IBS med förstoppning, linaklotid (Constella®) och lubiproston (Amitiza®), genom att främst titta på hur patienternas buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet påverkas. Sökningar efter relevanta kliniska prövningar där läkemedlen jämfördes med placebo gjordes i databasen PubMed; tre studier om linaklotid och två studier om lubiproston hittades.Studierna visade att samtliga förbättringar i buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet var statistiskt signifikanta.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.