Sök:

Sökresultat:

1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 42 av 85

Avskrivningstider? Det Àr inget problem, vi gÄr efter praxis! : En studie om hur fastighetsbolag vÀljer avskrivningstider

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

Co-design av Co-design ? Förslag pÄ riktlinjer för arbetssÀttet och utformningen av kravspecifikationer

Co-design Àr en filosofi som kan tillÀmpas under en systemutvecklingsprocess. Grundtanken iCo-design Àr att man ska titta pÄ verkligheten utifrÄn flera olika perspektiv för att sedan vÀljadet mest lÀmpliga perspektivet. Co-design har bara tillÀmpats under ettsystemutvecklingsprojekt och det Àr e-Me projektet som genomfördes pÄ Högskolan i BorÄs.Under e-Me projekt sÄ utgick man frÄn anvÀndarna, som dÄ var studenter, och tog, genomworkshops med anvÀndarna, fram storyboards och scenarier. Dessa storyboards och scenarierlÄg sedan till grund för kravspecifikationen i e-Me. NÀr utvecklarna sedan mottogkravspecifikationen sÄ blev det problem eftersom serierna inte var tillrÀckligt detaljerade menocksÄ för att utvecklarna inte varit delaktiga i utvecklingen av dem.

Fick dom arbete?Vad upplever flyktingar vara ledande till arbete? Arbete! Vad dÄ för arbete?

Arbete ses som kungsvÀgen till en lyckad integration. TrollhÀttans Stads tvÄÄriga introduktionsprogram för nyanlÀnda flyktingar bygger pÄ en arbetslinje med mÄlet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. VÄrt syfte med studien Àr att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkat eller pÄverkar flyktingarnas möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Vi inriktar oss pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nÀtverk samt individens egna och myndigheternas insatser. FrÄgestÀllningar vi utgick frÄn var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att fÄ arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende pÄ att det som efterfrÄgades av TrollhÀttans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fÄtt arbete/sysselsÀttning efter avslutad introduktion.

En studie av den muslimska sjalen i Sverige

Uppsatsen Àr skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundlÀggande syftet med uppsatsen har varit att titta pÄSynen pÄ sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbÀrande i det svenska samhÀlletDet övergripande mÄlet med detta arbete har inte varit att skriva Ànnu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra lÀnder. Jag har Àven valt bort anvÀndandet av koranen och bibeln som litteraturkÀllor.Uppsatsens del I inleds med nÄgra stycken som tar upp:synen pÄ sjalen i Sverige,sjalen i vÀsterlÀndsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhÀllet nÀr det gÀller ?muslimska kvinnor bÀrande sjal?.Detta för att fÄ en grund att utgÄ ifrÄn nÀr jag sen tittar pÄ argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III ocksÄ en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa pÄ att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vÄr uppfattning i denna samhÀllsfrÄga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att stÀlla fem frÄgor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för stÀllning i sjaldebatten.

Knowledge Management : En Studie Av SAAB Barracuda AB

Flera forskare gÄr sÄ lÄngt att de sÀger att kunskap kan vara den enda bestÄende konkurrensfördelen ett företag har i dagens förÀnderliga omvÀrld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremÄl för omfattande forskning. Samtidigt sÀgs det att kunskap kan vara svÄr att kommunicera och överföra. Vi började fundera pÄ vilka företag som kan tÀnkas anvÀnda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management Àr sÄ utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, Àr det en sÄ betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som Àr vÀrldsledande inom signaturanpassning och titta pÄ hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Förekomst av felregistreringar till patientregistret: En pilotstudie inom psykiatrisk öppenvÄrd

Patientregistret Àr en av vÄra viktigaste kÀllor till sekundÀrdata och anvÀnds till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvÄrden, sÄ som ekonomisk uppföljning och fördelning. SÀkerstÀllande av att korrekt data rapporteras in till registret Àr vÀsentlig utifrÄn dess breda anvÀndningsomrÄde. FrÄgestÀllningen för studien var att kartlÀgga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvÄrd genom att titta pÄ överensstÀmmelsen i faktiska registreringar i förhÄllande till journaldokumentationen. Studien Àr retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper dÀr grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik.

Chefen och sjukfrÄnvaron-en studie i offentlig verksamhet

Vi vill med denna uppsats klarlÀgga om chefernas agerande har nÄgon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir lÄngtidssjukskrivna. För att fÄ en ökad förstÄelse för sambandet undersöker vi Àven nÀrmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta pÄ vad andra skrivit i Àmnet och pÄ sÄ sÀtt uppfylla vÄrt syfte. Det Àr mÄnga som skrivit om ledarskapets pÄverkan pÄ sjukskrivningar, men det finns ingen jÀmförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort Àr att jÀmföra och leta eventuella mönster i de kÀllor vi valt ut.

Den ideologiska styrningens pÄverkan pÄ religionsÀmnets utveckling

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Revisionspliktens avskaffande : Vad innebÀr det?

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande Äter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa dÀr detta redan skett. I Sverige har frÄgan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen Àr att fÄnga förvÀntningen hos revisionsbyrÄer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebÀra. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhÀllet i stort.

OC-spray

En man skulle en kvÀll gripas av polis för vÄld mot tjÀnsteman. Han kunde utan större problem belÀggas med handfÀngsel, men nÀr mannen skulle sÀttas i polisbilen blev han helt plötsligt vansinnig och började sparka mot polisbilen och mot en polis. Situationen blev ohÄllbar och mannen sprayades med pepparspray i ansiktet pÄ ungefÀr 20 cm avstÄnd i cirka 5 sekunder. Resultatet var omedelbart, mannen bajsade ner sig och kunde lugnt transporteras till polisstationen. Det hÀr var en situation tagen ur verkligheten och det Àr om detta som vÄrt arbete skall handla om.

Hur arbetar företag med att minska antalet sjukskrivningar? : en studie av tre verksamheter

I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet sjukskrivningar. Detta genom att titta pÄ vilka förebyggande samt rehabiliteringsÄtgÀrder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom sjukskrivningarna Àr mÄnga, de kan vara psykiska eller fysiska och bero pÄ arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem pÄ det privata planet.VÄra frÄgestÀllningar har varit; vilka de största orsakerna till sjukskrivningar Àr, hur företag gÄr tillvÀga nÀr en sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har.Den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsÄtgÀrder. Vi tar Àven upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar dÄ vi tycker att det Àr nödvÀndigt för att fÄ en förstÄelse av situationen.VÄr empiri bygger pÄ intervjuer med personer frÄn tre företag; KorsnÀs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, dÀrför kallad Organisation X. Den personalansvariga pÄ varje företag har fritt fÄtt berÀtta hur deras företag arbetar med att minska antalet sjukskrivningar.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att företag Àr medvetna om vilka kostnader en sjukskrivning medför och hur viktigt det Àr med förebyggande ÄtgÀrder.

Varför Àr urban utforskning intressant?

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Talradsmetoden- en bortglömd metod?

Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.

SĂ€rskola : positiv eller negativ ur elevperspektiv

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Betyg i sista minuten? Elevperspektiv pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl i grundskolan.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om och nÀr elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle rÀcka för att nÄ kunskapsmÄlen och godkÀnda betyg. Arbetets teoridel innehÄller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkÀnda betyg, politikernas framtida förslag till förbÀttring av skolan, neuroforskares syn pÄ skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever frÄn gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->