Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 40 av 85
Kostnader för jordbearbetning och sÄdd :
Syftet med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla maskinkostnader för etableringsmetoderna plöjningsfritt och konventionellt. Vi vill Àven titta pÄ hur stor kapacitet som behövs pÄ maskinparken för den tÀnkta gÄrden pÄ 600 ha Äker, detta för att hinna etablera grödan inom ett rimligt tidsspektra. Anledningen till att vi valt ett företag pÄ 600 ha Àr att det Àr den areal tröskan klarar av att avverka inom rimlig tid. Det medför att vi mÄste ta en del hÀnsyn till lÀgligheten och hur mycket av tiden som Àr sÄ kallat ?tjÀnligt vÀder?.
Matematikprojekt i ett 1-16 Ärs perspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsomrÄde dÄ man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 Ärs perspektiv för att alla elever ska bli godkÀnda i matematik i Är 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lÀrare och förskollÀrare har vi fÄtt en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna pÄverkats. DÄ vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn pÄ hur den totala inlÀrningsprocessen ska se ut, vilket Àr grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd trÄd över grÀnserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tÀnkande och arbetssÀtt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslÄngt lÀrande.
Fem praktiserande muslimska gymnasieelever och den icke-konfessionella religionsnsundervisningen : En kvalitativ uppsats om vad fem praktiserande muslimska gymnaiseelever har för tankar och Äsikter kring undervisningen i religionskunskap, frÀmst islam, i
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka frÄgan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och Äsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om Àmnet har jag analyserat mitt material. Jag Àr frÀmst intresserad av att titta pÄ Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta Àmne. LÀroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar pÄ olika problemomrÄden som kan uppstÄ under religionstimmarna i skolan.
VadÄ heteronorm? Du fÄr förklara. En studie av lÀrares instÀllning och arbete med hetero- och genusnormer
Studien granskar lÀrares förhÄllanden till genus- och heteronormer genom att titta pÄ hur de i undervisning arbetar med normerna men ocksÄ den instÀllning och kunskap de har, utifrÄn deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital anvÀnds för att analysera lÀrarnas arbete och instÀllning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frÄgestÀllningarna, dÀrav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det Àr i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nÀmnt.
VÄld i nÀra relationer : En kvalitativ studie av frivÄrdens program IDAP
I en tid nÀr vi konsumenter drÀnks av reklam frÄn företag som Àr i behov av att visa just deras förtrÀfflighet, blir det mer och mer viktigt hur företagen kommunicerar med oss konsumenter. Hur ett företags marknadskommunikation Àr utformat Àr i mÄnga fall avgörande nÀr en kund skall fatta ett köpbeslut.Vi fick av företaget Maskinkonsult AB, som koncentrerar sig pÄ försÀljning av skotrar och fyrhjulingar, en förfrÄgan om att titta nÀrmare pÄ hur deras marknadskommunikation skall utformas. Företaget planerar en flytt frÄn utkanten av Sunne in till de centrala delarna. Detta gör de dÄ verksamheten har vÀxt och de i dagslÀget inte kan ta emot sÄ mÄnga kunder som de önskar. Detta har fÄtt till följd att de har tvingats att hÄlla igen i sin marknadskommunikation för att pÄ sÄ sÀtt styra kundtillströmningen.
Emotionerna bakom nÀthatet : En grundad teoretisk studie om nÀthat
Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.
Global Reporting Initiative: hÄllbarhetsredovisningens externa transparens i statliga företag
Global Reporting Initiative (GRI) Àr en oberoende internationell organisation som utfÀrdar riktlinjer för företag att följa nÀr de upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hÄllbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gÀlla den 1 januari 2009. GRI innehÄller tre nivÄer, A, B och C. Genom att företagen fÄr hÄllbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare fÄr de ett plustecken bakom bokstaven.
Lusten och viljan att lÀra : En studie om vad distansstudenter upplever som motivationshöjande i sitt lÀrande
Högskoleutbildningar pÄ distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter vÀljer distansutbildning som tillvÀgagÄngssÀtt Àr att mÄnga har familj och barn, lÄngt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. FrÄn högskolans sida gÀller det dÄ att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds pÄ den nÀtbaserade utbildningen. DÀrför kan det vara intressant att titta pÄ vad som motiverar en student att vilja lÀra under de pedagogiska villkor som gÀller pÄ en distansutbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att söka kunskap och förstÄelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.
Utvecklingsmöjligheter i recipientkontrollarbetet vid SMHI : Exempel pÄ statistiska metoder och modellanvÀndning som verktyg i miljöövervakningen
I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustomrĂ„den och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI Ă€r en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders rĂ€kning lĂ€ngs de svenska kusterna. Syftet med studien Ă€r att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att fĂ„ hjĂ€lp med att tolka information frĂ„n recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemĂ„l Ă€r gjordes en enkĂ€tundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar KustvattenkommittĂ©, vĂ€stra Hanöbuktens vattenvĂ„rdsförbund, Ăresunds vattenvĂ„rdsförbund, Blekingekustens vattenvĂ„rdsförbund samt Bohuskustens vattenvĂ„rdsförbund. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n avnĂ€mares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbĂ€ttra informationsförmedlingen med hjĂ€lp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1.
Teoretiska perspektiv pÄ implicit lÀrande
Jag har mÀrkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lÀrt sig under traditionella lÀroformer; i skolan eller nÄgon annanstans. Det kan vara att de har en kÀnsla för hur film eller musik Àr uppbyggd, vad som Àr en snygg bildkomposition, för hur sprÄket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi Àr medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkÀnsla inför vissa företeelser i vÄr vardag. Vad Àr det dÄ för typ av lÀrande som sker nÀr vi inte tÀnker att vi lÀr oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med Àr alltsÄ nÄgon form av omedveten process; ett slags implicit lÀrande.
?Verksam i betydande omfattning? Vad pÄverkar och avgör bedömningen?
Det har stor betydelse för Àgare i fÄmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det Àr dÀrför ett vÀsentligt grÀnsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller Àr verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som Àr avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rÀttsdogmatiska metoden att anvÀndas.Det grundlÀggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lÀgre beskattning, anses vara det vÀsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.
Energieffektivisering av kontorsfastigheter : En inblick i hur dagen energieffektivisering ser ut
SammanfattningResurseffektivisering Àr ett omrÄde som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhÀllen bÄde pÄ grund av ekonomiska orsaker men ocksÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna samt den begrÀnsade tillgÄngen pÄ energiresurser. Energieffektivisering Àr en del av detta omrÄde med tanke pÄ att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset gÄr inte att pÄverka men kostnaden gÄr det att pÄverka genom att kartlÀgga energiförbrukningen och dÀrefter vidta lÀmpliga ÄtgÀrder. Fastighetssektorn Àr en bransch dÀr det finns stora anledningar att titta pÄ energikonsumtionen dÄ de stÄr för ca 40 % av samhÀllets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera pÄ mÄnga olika sÀtt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillÀmpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man vÀljer beror av hur kartlÀggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.
Distribution av sportevenemang via strömmande medier och webcasting
AnvÀndandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste Ären. Oavsett om det sker mÀrkbart för anvÀndaren eller inte anvÀnder sig gemene man i princip dagligen av nÄgon form av tjÀnst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt frÄn att lyssna pÄ webbradio till att titta pÄ videoklipp frÄn nyhetsportaler eller sportsidor pÄ Internet. I denna rapports första del görs en kartlÀggning över strömmande medier rent generellt. Den lÀsekrets som inte Àr sÀrskilt insatt i Àmnet fÄr reda pÄ vad strömmande medier Àr, vilka aktörer som finns pÄ marknaden, möjliga distributionssÀtt, historik med mera.
Separation mellan mjölkko och kalv
Domesticerade djur separeras ofta abrupt frÄn sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare Àn nÀr den naturliga avvÀnjningen skulle ske. Naturligt sker avvÀnjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 mÄnader. De mjölkproducerande djuren separeras dock frÄn sina ungar direkt efter födseln pÄ de flesta gÄrdar i Europa och Nordamerika. Detta pÄverkar bÄde ko och kalv. Förutom att de separeras frÄn varandra innebÀr ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förÀndringar.
Kor som separeras frÄn sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer Àn kor vars kalvar Àr yngre vid separationen.
Logotypanalys i Rörlig Bild med hjÀlp av en Eye-Tracker
MÄnga undersökningar har gjorts inom marknadsföringsomrÄdet med hjÀlp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar Àr att de har gjorts pÄ statisk reklam sÄsom reklam i tidningar och reklambanderoller pÄ hemsidor. Relativt fÄ undersökningar har gjorts dÀr reklamen Àr integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjÀlp av en eye-tracker dÀr syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick pÄ, tidigare kÀnnedom om och hÄgkomst av logotyper. En studie genomfördes pÄ 12 testpersoner som fick titta pÄ ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick dÀrefter svara pÄ en enkÀt som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihÄg logotyper som de har fixerat blicken pÄ och samtidigt har tidigare kÀnnedom om i större utstrÀckning Àn logotyper som de inte har nÄgon tidigare kÀnnedom om.