I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag på begreppet trygghet flera gånger. Dock nämndes detta sällan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. Därför tycker jag att det behövs närmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs närmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö påverkas av en annan sorts belysning. Detta leder således till att denna uppsats behandlar ämnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning på rörelsestyrd belysning.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer tillväxtorienterad planering..

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för. Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan appliceras på en specifik plats.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi ? version 1.0, adopted by the city council in 1998.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

This thesis concentrates on the organization surrounding the school transports in Norrköping and its surrounding areas. It is a qualitative research based on interviews with four different groups that is included by this organization, local municipal officials, entrepreneurs, school personnel and youths depending on this service. I have used organization theory as a theoretical base. In my study it became clear to me that this is a complex and multifarious organization. The many different actors sometimes make it hard to survey all the different parts of the organization.

Marketing in a business-to-business environment differs from its counterpart in the business-to-consumer market. Where the latter focuses on customer satisfaction, the former is all about value. This value creates loyalty between seller and buyer. Creating loyalty is becoming more and more important in the media planning industry as fierce competition reduces profit margins. Value is created through selling what a client wants at an acceptable price.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

The purpose of this thesis was to study local bank offices work with customer satisfaction. A case study concerning two local bank offices was made, the cases were based on interviews with the managers at the bank offices. The research questions that we wanted this thesis to answer was how local bank offices create customer satisfaction among small business customers, and how local bank offices assess customer satisfaction among small business customers. The study showed that local bank offices find customer satisfaction among small business customers important and use complaints as the primary source in the process of creating customer satisfaction..

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett område. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Jämställdhet låter bra ? men vad är det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jämställdhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i någon större omfattning. Frågan är varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jämställdhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka rekommendationer från experter och deras möjliga tillämpning. Rekommendationer om jämställdhetsarbete i arbetsprocessen från nulägesbeskrivning fram till ett färdigt planförslag undersöks.

2 (45)AbstractAuthors: Gunnel Forssell Ehrlich & Alexandra WinbergTitle: Gender in local press ? a quantitative study of four local newspapers Level: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: Linnaeus UniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 50The report shows a quantitative study of balance in gender and position of power in the local press. The study aimed to shed light on the distribution of space in the newspaper between men and women, those within power and those without in Swedish local press. The study was conducted with four newspapers, during a month of time with local editorial news material. In our study, we have assumed Lippmann?s and Strömbäck?s theories of pseudo-reality and distribution of gender and position of power in Sahlstrand and Jarlbro.

Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan.

This essay examines how public planners and the inhabitants of södra Gårda relate to the physical planning of the area and to the demolition versus the preservation of the quarters Eken and Cedern, and how the dialogue between planners and citizens appears to be. How do the planners and policymakers relate to citizen participation in urban planning, and how is participatory planning carried out in the legislation, rhetorically and in practice. Former research indicates a distinct gap between rhetorics, legislation and actions in practice regarding citizen participation in planning, which is why we find it an interesting topic for further research. The essay aims to highlight the different actors interests and visions of the development of the area. Which are the standpoints and arguments the different actors set out for the future visions of the area? The essay focuses on citizen participation in urban planning in the city of Gothenburg.