Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin Tillvaro.

SammanfattningSyftet: att utifrån litteraturen beskriva föräldrars och syskons erfarenheter då ett barn i familjen får diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos påverkade hela familjen. Föräldrarnas parrelation förändrades, friska syskon kände sig utanför och upplevde förändringar i relationen till det sjuka barnet.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens Tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt.

Livsmedelslagstiftningens syfte är att skydda konsumenternas hälsa genom att se till att livsmedlen är säkra, syftet innefattar också konsumenternas rätt till informationen om de livsmedel de väljer. I Sverige finns det idag flera olika åsikter om hur kontrollbesök upplevs och uppfattas. En del av åsikterna som företagarna har går isär om hur kontrollpersonerna arbetar, en åsikt är att man numera arbetar åt samma riktning än vad man gjorde förr. Det finns även de som anser att kontrollpersonerna kan verka lite som gratiskonsulter medan andra tycker att de är alldeles för komplicerade och byråkratiska. Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur kontrollbesök uppfattas av livsmedelsinspektörer respektive av restaurangägare, samt hur kommunikationen mellan dessa två uppfattas.

Det är en kvalitativ studie om unga utländska kvinnor i åldern mellan 19 och 25 år som har fått avvisningsbeslut och lever gömda i Sverige idag.Syftet med studien är att få större kunskap om och hur det är att tvingas leva ett liv under jorden för en ung kvinna och vilka konsekvenser det medför. Det finns ett fåtal tidigare studier om gömda människors upplevelser av sin Tillvaro, samt hur de hanterar detta. Syftet är att belysa hur unga gömda kvinnornas livssituation påverkas utifrån de villkor de tvingas leva under. Detta har jag gjort genom att besvara följande frågeställningar:- Hur upplever de unga gömda kvinnor som lever under jorden sin livssituation? - Vilka strategier utvecklar de för att kunna hantera situationen som gömd?- Hur påverkas de unga gömda kvinnor av de villkor de tvingas att leva under?- Vilka konsekvenser medför deras liv som gömd för deras identitetsupplevelse?Insamlande av data har skett genom fyra semistrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra unga gömda kvinnor .

Idag besväras ungefär 8 procent av Sveriges befolkning utav någon form av obstruktiv lungsjukdom som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Genom en effektiv medicinering kan symtomen från sjukdomen minimeras och patienten få en nästintill symptomfri Tillvaro. Tidigare studier visar dock att följsamhet, compliance, till behandling med inflammationsdämpande mediciner för dessa patienter inte är god. Syftet med denna studie har därför varit att i detalj kartlägga hur följsamheten är för patienter i åldersgruppen 40-49 år som köpt läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar i Jämtland. Kartläggningen har gjorts genom sammanställning av patientprofiler utifrån registrerade läkemedelsuttag, definierade dygnsdoser, beräknad följsamhet och fördelning av läkemedelsuttag.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt längre tid med sin sjukdom. När bröstcancer sprider sig till andra organ än bröstet räknas den inte längre vara botbar. Behandling inriktar sig då till att vara lindrande eller palliativ.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin Tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet.