När ett företag vill expandera till en ny marknad med bibehållet tjänsteutbud, skriver Ansoff (1957) att många företag lägger för stor tyngdpunkt på detta samt att det ofta resulterar i dåliga resultat. Han skriver vidare att marknadsutvidgning innebär vissa specifika problem som innefattar avbrott i gamla tillvägagångssätt och att företag tvingas in på ny outforskad mark. Marknadsutvidgning är ett strategiskt steg som ett företag kan ta mot en framtida expansion. (Ansoff 1957)Olika författare (Kotler et al 2002 och Lindquist & Sirgy 2003) argumenterar att professionella inköp tar lång tid, är komplexa, att många personer är involverade och att de bygger på långa relationer. Det finner sig intressant att undersöka om köpbeslutsprocessen verkligen ser ut så här i ett av samhällets mest använda områden, nämligen inom IT.

Capellagården är en hantverksskola belägen på södra Öland. Skolan grundades av möbeldesignern Carl Malmsten som köpte den ursprungliga gårdstomten i slutet av 1950-talet. Gården, som då var mycket förfallen både gällande byggnader och utemiljö, rustades då upp. Det är nu nästan femtio år sedan. Idag har skolans område expanderat och inkluderar även andra tomter runt omkring den ursprungliga. Vissa äldre byggnader har rivits och vissa nya har tillkommit.

I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. Med slutsatserna från fallstudien bidrar jag med data som kan jämföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvändning och på så sätt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan användas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvärdera resultatet av inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjälpa andra som vill åtaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som användes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, även studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det är som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien användes enkäter till skolbarn och föräldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nära hemmet, inom 5 minuters gångväg.

Detta är ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. Arbetet är ett gestaltningsförslag för en askgravlund på Skogskyrkogården i Stockholm.Syftet med examensarbetet är att göra en gestaltning och att arbeta med ett känslokoncept. Det vill säga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstämning hos besökaren. Förslaget har gått ut på att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar känslorna fridfull och omfamnande. Avsikten är att skapa ett förslag som fungerar med många människors åsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö är och att förstärka detta genom att förmedla dessa specifika känslor till dem som besöker askgravlunden.Utgångspunkten i examensarbetet är ett uppdrag från Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm stad.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.