Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Arbetet omfattar dokumentation i text, skisser och bilder av hur designprocessen av en skid- och snowboardryggsäck växer fram. Syftet med examensarbetet är att Four Elements vill utöka sitt produktsortiment från att designa och producera cross-overkläder för den alpina marknaden till att även göra ryggsäckar och andra ?hårdvaruprodukter?. Målet med ryggsäcken är att den ska ha ett tilltalande och annorlunda utseende med en stark Four Elements-känsla. Den ska avse användning för alpina aktiviteter såsom utförsåkning, snowboard- och telemarkåkning och ha en god ergonomisk utformning.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Träbroar blir allt populärare. Priset och de korta monteringstiderna gör att det byggs fler och fler broöverbyggnader i trä. En träbro har en hållbarhet och bärighet som är fullt jämförbar med broar i andra material och sedan trä som material blivit mindre begränsat i normen sen ett antal år tillbaka, har trä-broöverbyggnader blivit mer representerat ute i samhället. Martinsons Träbroar har idag möjlighet att producera likväl gång- och cykelbroar som avancerade vägbroar, anpassade för tung fordonstrafik. Med en broöverbyggnad av fackverkstyp lämpar sig bron som gång- och cykelbro med spännvidder upp till dryga trettio meter.

I Nordingrå utanför Kramfors, Ångermanland, pågår en restaurering av ett boningshus från 1890-talet. Ägarna har som mål att skapa en känsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hänsyn till ursprungliga detaljer och material. Trädgården har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med gräs och ängsvegetation. För att hus och trädgård ska fungera som en enhet finns ett behov av att värna om de äldre växter som finns i trädgården. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturväxter och hur det kan göras i den här specifika privatträdgården.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå våren 2012. Företaget är ett pappersbruk som tillverkar kraftliner vilket används som det yttre lagret i wellpapp. Då wellpapp är en produkt som används till förpackningar ställs krav på att Smurfit Kappas produkt kraftliner dels ska vara hållfast men också slät och fin för de fall då wellpappen används i kartonger som ska vara tilltalande för konsumenter att köpa.För att försäkra sig om att ovan nämnda egenskaper tillgodoses ägnar sig Smurfit Kappa åt kontinuerlig kvalitetskontroll av sitt papper. En av de kvalitetsparametrar som mäts är fiberorienteringsvinkel, med andra ord i vilken vinkel träfibrerna i papperet är orienterade. Mätning av fiberorienteringsvinklar kan ske på olika sätt.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.

Trenden är tydlig, i takt med att våra städer förtätas minskar andelen parkområden och grönytor. Samtidigt ökar människans behov av rekreation. En lösning på denna problematik skulle kunna vara kyrkogården, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och många värden utgör en yta som i allra högsta grad är aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar på hur kyrkogårdsförvaltningarna ser på att kyrkogården används i rekreativt syfte. Den behandlar även problem och möjligheter som en sådan användning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogårdsförvaltning samt observationer på tre kyrkogårdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien är positivt inställda till att anläggningarna används för rekreation.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Bakgrund: Enligt WHO beräknas det vara 448 miljoner nya fall av STI årligen hos personer i åldrarna 15-49 år. Under de senaste tio åren har STI ökat kraftigt.  Det är framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförändringar bidrar till fler partners och fler tillfälliga partners. Idag finns ett annat synsätt på relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI.

Marknaden för försäljning av applikationer för smartphones växer snabbt, värdet på den ökar i samma takt och i och med detta kommer även flera nya aktörer in på marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sälja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas användarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett användargränssnitt som är logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försäljning.Det här arbetets syfte har varit att finna svar på frågan om hur man kan utforma ett användargränssnitt för en applikationsbutik så att det blir lättare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tänka på under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i åtanke, är att kategorisera innehållet på ett så tydligt sätt som möjligt genom att använda enkla begrepp och inte ha för många kategorier att välja mellan, vilket försvårar översikten för användaren. Vidare är t.ex.

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning.

Examensarbetet har utförts på Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvästlig riktning från Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en väggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen är nyskapande och innehåller innovativ teknik. Möjligheten att använda dioder som ljuskälla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och målgruppen för försäljningen, arkitekter.