De äldre har mer än fördubblats de senaste femtio åren i Sverige. Detta innebär givetvis att viser fler äldre patienter på sjukhusen. Syftet var att genom en litteraturstudie visa ombetydelsen av samverkan och vård- och omsorgsplanering av patienter >65 år har betydelsevid utskrivning från akutsjukvården till hemmet för att förebygga återinläggning.Litteraturöversikten bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades induktivt ochdelades in i olika kategorier: Samverkan/kommunikation, vårdkedja, vårdplanering ochåterinläggning. Resultatet visade att god kommunikation och samverkan mellan olikaorganisationer genererar trygghet i hemmet och i de framtida kontakterna med kommun ochprimärvård.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Den här studien handlar om inspelning av mobiltelefonsamtal. Studiens syfte var att undersöka privatpersoners inställning samt behov av inspelning av mobiltelefonsamtal och identifiera hur de anses kunna dra nytta av denna funktionalitet. För att få reda på huruvida privatpersoner förhåller sig till detta intervjuades 15 respondenter utifrån en kvalitativ ansats. I studiens insamlade material framkom det att respondenterna hade blandade åsikter kring inspelning av mobiltelefonsamtal. Den viktigaste aspekten som framkom under studien var hanteringen av känslig information och hur den personliga integriteten skall skyddas från kränkning.

Bakgrund: Dagens vårdpersonal kommer allt oftare i kontakt med människor med utländsk bakgrund. Dessa möten kan innebära kulturella olikheter mellan vårdgivare och patient där det är viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte känner sig särbehandlad.Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund.Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lägst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstå och göra sig förstådd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfällig. Att kommunicera genom tolk ökade förståelsen men det förekom också problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vårdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

SammanfattningBakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga.

Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som påverkar. Begränsning gjordes till engelskspråkig litteratur där databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete.