Sök:

Sökresultat:

2390 Uppsatser om Tillgång i gruppen - Sida 49 av 160

Självkvantifiering och påverkan av omdöme vid sociala respektive vetenskapligt grundade jämförelser

Tjänster för "självkvantifiering" är populära och innefattar ofta funktioner för jämförelser av prestationer användare emellan. När en kultur av jämförelse uppstår finns det risk för att användare bedömer sina prestationer utifrån de normer som bildas i en viss krets ("normerna"). Detta i kontrast till att bedöma prestationer utifrån vetenskapligt motiverade rekommendationer ("rekommendationerna"). Vi ville ta reda på hur användares omdömen påverkas av de två olika grunderna för jämförelse. Vi fokuserade på den enkla självkvantifieringstypen stegräkning. Vi lät 20 personer använda en stegräknare under en veckas tid.

Utvecklingssamtal i grupp - En studie i några kommunala verksamheter

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Vilka är barnen i Trappans stödgrupper? : Kvantitativa studier utifrån SDQ (Strength and difficulties questions)

I den här uppsatsen undersöker jag hur barns mående och beteende bedöms i samband med deltagande i stödgrupp på Trappan i Uppsala. Jag studerar SDQ-formulär (Strength and difficulties questions) ifyllda av barn och/eller deras föräldrar 2009- 2011. SDQ mäter sex variabler: a) emotionella problem, b) uppförandeproblem, c) hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, d) kamratproblem, e) prosocialt beteende samt f) total svårighetspoäng. Materialet utgörs av skattningar för 166 barn. En ny rapport (Skerfving 2011) om utvärdering av stödgrupper i Uppsala län blir ett viktigt jämförelsematerial, men jag gör delvis andra metodiska val än rapporten.

Ensamkommande flyktingbarns möte med Flyktingbarnteamet i Göteborg - En journalstudie

Studien undersöker 56 journaler från ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvårdsinrättning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts på Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjälpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare påFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjälpbehov med posttraumatisk stress, andraångesttillstånd, depression och somatiska besvär men även problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskänslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes någon gång ha mått så dåligtatt det hade svårt för att berätta om sina problem för behandlaren.

Fackförbund i förändring: en empirisk studie om förutsättningar för att genomföra en förändring av andra ordningen

Den här är en studie som berör områdena kring förändring, grupper och lärande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förändring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lärande förändringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsättningarna för andra ordningens förändring kan förbättras inom gruppen och SKTF. För att svara på detta har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Verksamhetsstyrning hos små och medelstora business-to-business tjänsteföretag

I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos små och medelstora svenska business-to-business tjänsteföretag och diskuterat förutsättningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjälp av en enklare modell, som återger företagets syn på strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjänsteinriktningen är avgörande faktorer inom gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller så att företagen använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslår vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..

Utvärdering av Stresshanteringskurs i företagshälsovård vid Feelgood, Göteborg

Idag är stress ett mycket aktuellt ämne. Faktorer som tros vara orsaken till stress är med andra ord levnadsvillkor, miljö och samverkan mellan arv och arbetsförhållanden. Dessa faktorer anses ge rimliga förklaringar om orsaker till stressjukdomar. Detta ligger till grund när man skapar adekvata behandlingar mot stress. På Feelgood behandlas stress bland annat med en stresshanteringskurs.

Lokala förebyggargruppen i Ursviken

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Kommunicera mera!? En studie med fokus på intern ekonomisk information

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Effekten av 6 veckor unilaterala knäböj, med eller utan isokinetiskt motstånd, på power och sprinttid på is hos manliga ishockeyspelare

För att kunna prestera bra under fysiskt krävande ishockeymatcher krävs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmåga. Bilaterala knäböj är en erkänd och välspridd övning för att förbättra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knäböj är än mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse är hastigheten förutbestämd ochdärmed konstant medan kraften kan förändras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gällande isokinetiskaflerledsövningar så som knäböj tycks det inte finnas någon forskning om i nuläget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketräning (knäböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk träning, på power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid på is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare på elitnivå, 18-19 år gamla, delades slumpmässigt in i två olikaträningsgrupper.

Formativ bedömning - en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Den fria leken i byggrummet : en studie gjord på en småbarnsavdelning

Sammanfattning:Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett byggrum på en småbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger på vilka barn som är i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna på avdelningen. På denna avdelning visade det sig att det inte gick att se någon specifik grupp som var i byggrummet mer än den övriga gruppen. Tydligt var däremot att barnen främst utforskade materialet.

En kvalitativ studie om förskolepedagogernas uppfattningarom gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

?verl?telse av avtal vid insolvens - utan medkontrahentens samtycke. Om kommissionens f?rslag om pre pack och medkontrahentens intressen i att v?lja sin avtalsmotpart

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Lokal näringslivspolitik i förändring : en fallstudie av Karlskoga kommun

Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanservilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades frånårsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005.

<- Föregående sida 49 Nästa sida ->