Skolan Àr ett forum dÀr varje elev har olika förutsÀttningar, förmÄgor och erfarenheter. Alla elever har rÀtt att utvecklas inom samtliga Àmnen, vilket föranleder att lÀraren bör anpassa undervisningen utifrÄn flera perspektiv och mÄnga olika individers behov. Idrott och hÀlsa A Àr en kurs inom vilken det finns en stor bredd dÀr en rad olika moment skall fÄ ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsÀttningar, dÀr alla har olika förmÄgor och dÀr somliga elever har sÀrskild fallenhet för vissa moment. Vilka rÀttigheter har elever med sÀrskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hÀlsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lÀrare som undervisade i kursen Idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet har dÄ det kommer till att arbeta med elever som Àr sÀrbegÄvade inom en specifik idrott.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka i vilken mÄn leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska nÀringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. FrÄgestÀllningar till nÀringsberÀkningen: Hur ser energi- och nÀringsinnehÄllet i skolmat ut i förhÄllande till SNR? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i energi- och nÀringsinnehÄll i förhÄllande till SNR? FrÄgestÀllningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan pÄverka nÀringsinnehÄllet i skolmaten? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en nÀringsberÀkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos tvÄ leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. NÀringsberÀkningen har gjorts utifrÄn recept som anvÀnts under en exempelvecka vardera som vi fÄtt ta del av frÄn leverantörerna.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Uppsatsen Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med Àldre personer som nyligen flyttat till ett sÀrskilt boende. FrÄgorna Àr utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den Àldre levt, frÄn barndom till Älderdom. Fokusgruppsintervjun Àr gjord med anhöriga till Àldre bosatta pÄ sÀrskilt boende. Denna anvÀnds som ett komplement till intervjuerna med de Àldre.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Det hÀlsofrÀmjande projektet HÀlsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under Ären 2006-2008 med temaomrÄdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i HÀlsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper anvÀndes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lÀrare frÄn projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som pÄverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som strÀcker sig genom alla Äldersgrupper. Psykisk ohÀlsa Àr som störst bland unga mellan 16-24 Är dÀr problem med sömnen Àr en del av det psykiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som pÄverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i Äldrarna 20-30 Är pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys dÀr tre stycken teman framkom. HÀnsyn togs till de etiska aspekterna och Àven informerat samtycke av deltagarna.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Diabetes typ 1, Àven kallad barn- och ungdomsdiabetes Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjÀlp av tÀta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör ocksÄ en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir ocksÄ de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förÀndrade livsvÀrlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.