Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika Äldrar uppfattade begreppet hÀlsa ochvad de ansÄg att de kunde göra för att frÀmja hÀlsa, och om det fanns nÄgra speciella hinder till attfrÀmja hÀlsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett Äldersspann pÄ 22 ? 65 Är. Dessa personer var uppdelade i tvÄ fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gÀllande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde pÄverkas genom medvetna val i mödrars eget förhÄllningssÀtt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhÄllningssÀtt till den egna kroppen i relation till kost och motion pÄverkade döttrarnas Àtbeteende. De teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i Äldern 35-45 Är genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.

Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-Äriga pojkar och flickor. Studien Àr en kvantitativ komparativ tvÀrsnittsstudie och Àr en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & HÀlsa 2007? dÀr frÄgor om mat, hÀlsa, mÄltidsvanor, fysisk aktivitet och sjÀlvvÀrdering undersöktes. I denna delstudie anvÀndes ett demografiskt frÄgeformulÀr som mÀter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och lÀngd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna frukostvanor samt intar frukost utan sÀllskap av familjemedlem eller annan person.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers upplevelser av att minimera intaget av socker/snabba kolhydrater. Detta genomfördes med kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr förÀldrarna i familjen fritt fick berÀtta utifrÄn olika teman. Dessa teman tÀckte omrÄden som anledning, tillvÀgagÄngssÀtt, reaktioner, svÄrigheter, beteenden och eventuella hÀlsovinster relaterade till kostomlÀggningen. Utöver dessa familjer valdes tre bloggar ut inom omrÄdet lÄgkolhydratkost. Dessa följdes och analyserades som komplement till intervjuerna.

Bakgrund Diabetes typ 1 Àr en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan pÄverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom krÀver livsstilsförÀndringar som pÄverkar till exempel kost och motion. Dessa förÀndringar Àr viktiga för bÄde individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, Àr att ha kontroll över sin blodsockernivÄ för att pÄ sÄ sÀtt ha ett relativt bra liv.Syfte Syftet var att beskriva den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt dÀr författarna har anvÀnt 15 vetenskapliga artiklar.

Att kosten har betydelse för optimala trÀningsresultat och för den allmÀnna hÀlsan diskuteras dagligen i media och Àr nÄgot som de flesta nog har insikt och hÄller med om idag. Ett Àmne som har fÄtt mer uppmÀrksamhet pÄ sistone, och som Àr mycket mer omdebatterat, Àr kosttillskott och dess inverkan pÄ vÄr trÀning och hÀlsa. Idag kan man hitta diverse tillskott i vart och vartannat hem men i kroppsbyggarens skafferi har dessa haft en trygg plats under en lÀngre tid. Syftet med det hÀr arbetet var att försöka fÄ en inblick i hur en grupp kroppsbyggares anvÀndning av kosttillskott ser ut och vad han/hon har för instÀllning till dessa. Datainsamlingen gjordes dels genom en webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 701 gymtrÀnande personer frÄn hela Sverige, och dels genom en intervjuundersökning dÀr sju kroppsbyggare deltog.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Övervikten i samhĂ€llet har ökat, i Sverige Ă€r enligt dagens forskning hĂ€lften av alla vuxna mĂ€n, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. OhĂ€lsosamma matvanor och ett stillasittande liv Ă€r saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte Ă€r att beskriva gymnasiekillars syn pĂ„ hĂ€lsosam mat, matval samt pĂ„verkan. Detta för att fĂ„ en förstĂ„else för hur ungdomskillar resonerar gĂ€llande hĂ€lsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkĂ€tstudie med tyngdpunkt pĂ„ öppna frĂ„gor. Under-sökningen utfördes pĂ„ 59 elever som gick tvĂ„ olika yrkesförberedande program pĂ„ en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar pĂ„ att killarnas syn pĂ„ vad hĂ€lsosam mat Ă€r varierar en hel del frĂ„n person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstĂ€mmer med varandra t.ex. gĂ€llande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.NĂ€r det gĂ€ller vilka faktorer som pĂ„verkar killarna i deras val av mat Ă€r resultatet mer unisont dĂ„ de flesta av killarna ansĂ„g att det fanns fem faktorer som pĂ„verkade dem i sitt val av mat.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika Äldrar uppfattade begreppet hÀlsa ochvad de ansÄg att de kunde göra för att frÀmja hÀlsa, och om det fanns nÄgra speciella hinder till attfrÀmja hÀlsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett Äldersspann pÄ 22 ? 65 Är. Dessa personer var uppdelade i tvÄ fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen bland mÀn i Sverige. StrÄlbehandling mot prostatakörteln kan ge biverkningar frÄn tarmen som kan vara akuta eller kroniska. Biverkningarna kan leda till begrÀnsning av strÄldosen, negativ pÄverkan pÄ livskvaliteten samt ökade kostnader för sjukvÄrden.Syfte: Att studera om en kost reducerad pÄ olösliga fibrer och laktos kan leda till lÀgre förekomst av akuta biverkningar frÄn mag-tarmkanalen hos mÀn som genomgÄr strÄlbehandling för prostatacancer.Metod: Deltagarna randomiserades till en kostintervention syftande till att reducera intaget av olösliga kostfibrer och laktos, eller en kontrollgrupp som inte gjorde nÄgra förÀndringar av kosten. Data avseende förekomst av mag-tarmbesvÀr samlades in med EORTC QLQ-C30 och QLQ-PR25 vid start av strÄlbehandlingen och 4 och 8 veckor efter pÄbörjad strÄlbehandling.Resultat: I detta examensarbete analyserades 176 deltagare, 90 i interventionsgruppen och 86 i kontrollgruppen. Förekomsten av mag-tarmbesvÀr ökade under strÄlbehandlingen i bÄda grupperna, men inga statistiskt signifikanta skillnader fanns dock mellan grupperna vid nÄgot av mÀttillfÀllena.Slutsats: Resultaten frÄn detta examensarbete ger inte stöd för att ett reducerat intag av olösliga kostfibrer och laktos kan minska gastrointestinala biverkningar under strÄlbehandling..

Bland den vuxna befolkningen i Sverige har folkhÀlsan försÀmrats avsevÀrt de senaste decennierna vilket har bidragit till att det hÀlsofrÀmjande arbetet fÄtt allt större betydelse i dagens samhÀlle. Ett led i detta arbete Àr att undersöka hÀlsan för att se om man som individ Àr i behov av att förÀndra sin livsstil för att inte drabbas av ohÀlsa. En metod för att undersöka hÀlsan Àr genom HÀlsoprofilbedömning.Syftet med denna rapport Àr att undersöka upplevelsen av och instÀllningen till metoden HÀlsoprofilbedömning bland personer som genomgÄtt den samt undersöka om metoden kan pÄverka individen till eventuella livsstilsförÀndringar.Resultatet i studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr tre fokusgruppintervjuer utförts pÄ tre olika företag i VÀstsverige. Resultatet visar pÄ att metoden HÀlsoprofilbedömning upplevs som positiv bland de flesta deltagarna och att upplevelsen dels grundas pÄ metoden i sig, och dels pÄ upplÀgget och utförandet av den vilket delvis kan bero pÄ hÀlsoprofilbedömarens sÀtt att möta deltagaren. Vidare visar resultatet att metoden tycks kunna pÄverka till livsstilsförÀndring.

Övervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden och innebĂ€r ett stort hot mot folkhĂ€lsan. Syftet med studien Ă€r att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats pĂ„. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, förĂ€ldrarnas roll, kosten, trĂ€ning och skĂ€rmtid. Att ge barnen bekrĂ€ftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestĂ€mmande i sin vĂ„rd var av stor betydelse.

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem i hela vĂ€rlden och leder till ökad risk för mĂ„nga följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och Ă„r 2013 var nĂ€stan hĂ€lften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal anvĂ€nds allt mer i den förebyggande hĂ€lso- och sjukvĂ„rden för att motivera patienter till en förĂ€ndrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal pĂ„verkade livsstilsförĂ€ndringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades.