Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för Tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett Tillfrisknande.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett Tillfrisknande.

Både över- och undersedering kan öka riskerna för både morbiditet och mortalitet. Genom att ge rätt sederingsnivå till patienterna kan intensivvårdssjuksköterskor medverka till ett snabbare Tillfrisknande och mindre vårdrelaterade komplikationer. Sedering är en viktig del i vården av respiratorpatienter och kräver stor kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde omvårdnaden kring lätt sederade intensivvårdspatienter under respiratorbehandling. Uppsatsen är en kvalitativ studie och datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige.

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för Tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för Tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras Tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras Tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..

Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrämt människor i allatider, de som lidit av psykisk ohälsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhället. Det har varit svårt att definiera psykisk ohälsa då begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka människor påverkade omvårdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: Människor lärde sig tidigt att kategorisera människor in i stereotyper, avvilka man förväntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan också genom sociala faktoreroch värderingar skapade av samhället. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvärld.Forskningen visade att för att påverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten än med teoretiska studier.Alla studier visade samstämmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan påomvårdnad och möjligheter till patientens Tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna påverka dem.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering.

Sömn är ett grundläggande behov som bland annat är viktigt för kroppens återhämtning och för att människan ska må bra både fysiskt och psykiskt. När människor blir svårt sjuka och hamnar på en intensivvårdsavdelning blir sömnmönstret ofta stört. Själva sjukdomen påverkar sömnen samtidigt som det finns många olika faktorer i intensivvårdsmiljön som bidrar till en störd sömn och dygnsrytm. Det är viktigt att som sjuksköterska förstå vikten av sömn och arbeta för att främja en god sömn och normal dygnsrytm. Tidigare litteratur har visat på en kunskapsbrist inom detta område hos vårdpersonal och att området inte skulle vara så högt prioriterat.

Bakgrund: Patienter inom vården löper risk att drabbas av malnutrition. Flera studier har visat att malnutrition fortfarande är ett stort problem inom vård och omsorg och en viktig patientsäkerhetsfråga. Målsättningen med nutritionsbehandling är att tillgodose patientens fysiologiska behov för att minimera vävnadsförluster och upprätthålla vitala funktioner och därigenom ge möjlighet till Tillfrisknande samt förbättrad upplevelse av hälsa. Förr sågs nutritionsbehandling som en stödåtgärd medan den i dag har en mer framträdande roll i patientens vård och behandling. Syfte: Var att undersöka hur kaloriordinationen uppfylls och hur viktutvecklingen sett ut under de dagar studien genomfördes.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt Tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat Tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier.

Akut metrit drabbar kor 1-2 veckorna efter kalvning med symtom som feber ?39,5º, nedsatt allmäntillstånd och illaluktande vaginala flytningar. Denna typ av livmoderinflammation står för 64% av den totala mängd antibiotika som används vid behandling av reproduktionsstörningar. Idag rekommenderas behandling med penicillin vid akut metrit baserat på klinisk erfarenhet, aktuell litteratur och branschens generella inställning till antibiotikaanvändning och resistensutveckling, men ingen fältstudie har tidigare gjorts i Sverige inom detta område. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) är internationellt känt för att ha påverkan på livmodern i samband med metrit. Viruset är spritt över stora delar av världen men har ännu ej påvisats i Sverige.

Under historiens gång har en rad olika benämningar använts för att på något sätt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande är det inte helt lätt att greppa diagnosen. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Västsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet används frågorna; Vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen, hur väljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen på patienternas möjlighet till Tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts i form av djupintervjuer med sex anställda vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns Tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.