Abstract Syftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolår 9 har för föreställningar om skolämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var hur ser flickor i skolår 9 på skolämnet idrott och hälsa gällande följande områden: Intresse för ämnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? Självbestämmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor får lägre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkarna och att idrottsundervisningen i skolan är anpassad till pojkar. Vi gjorde vår undersökning hösten 2005 på en skola i Skåne.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever och lärare på gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, där 28 elever i årskurs ett och tre på ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lärare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lärarna i undersökningen är brist på motivation hos eleverna.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt.

Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år.

Studien ämnar utreda vilket förhållande elever i gymnasiets tredje årskurs har till läro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande målen. I studien vägs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlänka skolsystemet med det omgivande samhälle det är en del av. Eftersom eleverna är den sista årskullen som tar studenten enligt Lpo 94 är det också den läroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör på så vis också det yttersta beviset på hur läroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten.

Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt..

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ?nya? betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Syftet med det här arbetet är att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen på SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgå och dess syfte är att fungera stödjande vid betygsättningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven på SFI har en status som ligger nära examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsättningen. Den här studien bygger på resultaten från två undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger på en SFI-skola ser på det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin på samma skola, samt om någon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsättningen av elever med olika studieformer. Resultaten från den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekräftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.