Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program.

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ?Language choice Swedish/English?. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster?s, the teachers? and the students? views on the activity in one school.

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frågeställningar är: 1.) Vilka berättande drag återfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen något samband med det betyg som de får på uppgiften?Hypotesen som framläggs är att det förekommer fler berättande drag i texter med lägre betyg, eftersom målen för högre betyg kräver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen är utförd på debattinlägg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vårterminen 2012 Dit vinden blåser (Skolverket 2012b). Utifrån förekomsten eller avsaknaden av fyra berättande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur väl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gäller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar på att förekomsten av berättande drag återfinns i elevtexter på samtliga betygsnivåer.

Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar.

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lägre brottslighet. För att få reda på om det finns ett samband dem emellan har jag använt mig av en enkätundersökning. Enkätundersökningen gjordes på en skola och besvarades av 61 elever i årskurserna 8-9. Då jag har analysera mitt resultat har jag använt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar ämnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhållandevis få (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jämförelsevis med tidigare presenterad forskning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad karaktärsämneslärare på medieprogrammet har för erfarenheter gällande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förståelse och kunskap inom ämnet, vilket kan resultera i att eleven får en rättvis och likvärdig bedömning. Följande frågor ställdes: Hur upplever karaktärsämneslärare på ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utsträckning används elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer på medieprogrammet? Hur arbetar läraren för att ge eleven en rättvis bedömning? För att nå syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktärsämneslärare från ett medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att flera av lärarna upplever bedömningsprocessen som komplicerad.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om elevers värderingarpåverkar betygssättningen.Frågeställning Finns det ett samband mellan elevers värderingar och läraresbetygssättning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sätts på klaragrunder. Faktorer som felaktigt påverkar bedömningen vägsofta in och avgör vilket betyg som sätts på en elev. Detta är etträttssäkerhetsproblem och bidrar till brister i likvärdighet inomden svenska skolan. Forskning bör därför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att få ett svar på frågeställningen har ett experimentgenomförts.

Detta arbete handlar om lärares arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan.

The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share.Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment.One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading.