Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare..

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsängslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever på högstadiet. Kommunikationsängslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har också beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever ställs inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde årskurs och deras självrapporterade kommunikationsängslan vid muntlig kommunikation. Metoden som användes var en enkätundersökning, där resultatet analyserades utifrån respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andraspråk.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.

The purpose of this study was to investigate the relation between SOC, attitudes towards grades, and perceived stress levels among adolescents, and whether there was any difference in this relation between gender. The first research hypothesis was: "there is a gender difference to the degree of SOC, attitude to grades, and perceived stress level". The second was that "SOC and attitude to grades, predict stress in adolescents". To answer these hypotheses, a questionnaire survey was carried out among upper secondary students, 95 boys and 89 girls. The result of the analysis showed a significant difference between the gender.

Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan..

Vi tar vår utgångspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska värderingar. Vi studerar olika sätt att se på begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi använder ett konstruktionistiskt perspektiv, där vi betonar vårt förhållande till forskningsprocessen. Vi betonar även svårigheterna i att särskilja delar i uppsatsen, så som metod, teori och empiri.Vårt syfte med uppsatsen är att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, främst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi använt oss av tre samtal med personal på en gymnasieskola i Malmö. Vi har även studerat texter som Lpf 94, Värdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande.Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.

Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män.Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lägger på en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika på betyg och vad de påvisar. För att ta reda på detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jämförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med läroplanen och vad den säger om vad betygen ska sättas på för att få en djupare förståelse för dels hur väl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam användning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nämnvärt på skolbetygen och görs det så handlar det om en allmän behörighet som yrkesrollen kräver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det använde sig ändå inte nämnvärt av dem.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal högstadieelever och verksamma lärare ser på begreppen betyg och likvärdig bedömning. Som bakgrund till denna studie redovisas olika definitioner och teorier om dessa begrepp. Vidare följer en genomgång av tidigare forskning kring betyg och likvärdig bedömning samt teoretiska ramverk. Studien utgörs av åtta kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går i årskurs 9 och två lärare. Studien visar att begreppen betyg och likvärdig bedömning har flera dimensioner beroende på vems perspektiv som intas och att begreppen innebär en viss komplexitet.