Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers fÀrdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmÄga pÄverkas av olika gruppstorlekar dÄ undervisningen Àr förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjÀlp av forskningsdesignen undervisningsförsök, dÀr vi har anvÀnt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken Àr av betydelse för eleverna i vÄr undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar pÄ att dessa tvÄ grupper gynnas olika beroende pÄ gruppstorlek. Vidare pÄvisar vÄrt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om det sker en utveckling av problemlösningsförmÄgan under gymnasieÄren. För att uppnÄ detta syfte genomfördes studier av de elevlösningar som framkommit nÀr elever vid NV-programmets Äk 1 och Äk 3 fÄtt i uppgift att lösa tvÄ problemuppgifter. Eleverna fick lösa dessa uppgifter i grupper om tvÄ. Elevgruppernas lösningar analyserades och kategoriserades in i nÄgra pÄ förhand definierade metoder och strategier som kan anvÀndas vid problemlösning. För att hjÀlpa till vid denna klassificering genomfördes Àven observationer och uppföljande intervjuer med tvÄ grupper.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och dekonstruera begreppet mÄngfald och hur det anvÀnds och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr: Hur ser mÄngfaldsdiskursen ut i mÄngfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som efterstrÀvansvÀrda att rekrytera ifrÄn för att uppnÄ mÄngfald? Vad uttrycks vara syftet med mÄngfalden?Uppsatsen bygger pÄ postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjÀlp av intervjuer och genom studiet av mÄngfaldsplaner frÄn 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har anvÀnts Àr kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mÄngfaldsdiskursen Àr problematisk eftersom den bygger pÄ olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den dÀrför Äterskapar och förstÀrker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna stÀndiga kategorisering Àr en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi Àr inte intresserade av att komma med en utopisk lösning pÄ hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrÄn den kategorisering som vi kritiserar.

Den hÀr uppsatsen handlar om talteori. Först behandlas grundlÀggande begrepp som delbarhet, kongruenser, ordningar och primitiva rötter. Speciellt sÄ visas att varje primtal har en primitiv rot. Efter detta sÄ kommer ett kapitel om restklasser, dÀr Legendresymbolen introduceras, och nÄgra satser om dess egenskaper tas upp. Sedan sÄ kommer ett av huvudresultaten i hela uppsatsen: den kvadratiska reciprocitetssatsen.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder upplevelsebaserat lÀrande i undervisningen samt hur lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är upplever ett sÄdant arbetssÀtt.  Mina frÄgestÀllningar var följande:Hur kan man anvÀnda upplevelsebaserat lÀrande i den dagliga undervisningen?Hur upplever lÀrare och elever att det Àr att arbeta med Àventyrspedagogik?MetodJag utförde kvalitativa intervjuer med en lÀrare och arton elever pÄ en skola som deltagit i ett Àventyr. Jag intervjuade eleverna bÄde före och efter Àventyret. Jag anvÀnde mig av ljudupptagning dÄ jag intervjuade lÀraren och transkriberade sedan materialet.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur och om etnicitet framstÀlls pÄ ett stereotypt sÀtt i svensk TV-reklam. UtifrÄn en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer pÄ TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehÄllanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrÄn begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen pÄvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade pÄ komiska och kulturella stereotyper Àn positiva stereotyper.

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.