Uppsala- och Stockholmsregionerna anvÀnder MÀlaren och dess tillflöden som dricksvattenkÀllor. I MÀlaren varierar halten organiskt kol frÄn Är till Är och kan medföra problem sÄsom oönskad lukt, smak och fÀrg vid dricksvattenrening. Det kan Àven vara problem med avseende pÄ bildning av desinfektionsbiprodukter (DPB) och transport av toxiska Àmnen med dricksvattnet. I takt med den globala uppvÀrmningen kan dessutom halten av organiskt kol i MÀlarens ytvatten och dess tillflöden öka. Det medför att halten av organiskt material Àven skulle öka i vattenverkens rÄvatten och det skulle i sin tur uppstÄ svÄrigheter att hÄlla dagens grÀnsvÀrden.

I vÄr studie har vi undersökt hur lÀrare förhÄller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare Är. Vi har Àven undersökt hur eleverna som sjÀlva bÀr slöja förhÄller sig till den. Det Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lÀrare respektive tre elever. TvÄ av dessa elever bÀr idag inte slöja medan den tredje fortfarande bÀr den. I vÄrt resultat kommer vi fram till att lÀrarna rÀttar sig sÄ mycket de kan efter skolans vÀrdegrund men att det kan uppstÄ situationer dÀr det Àr svÄrt att fullfölja skolans vÀrdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klÀdsel.

Fetma och övervikt i samhÀllet ökar trots en vÀxande medvetenhet om hÀlsa. Introduktionen av lightprodukter har fÄtt konsumenten att vÀlja produkt efter fetthalt och dÀrmed har de fÄtt i sig en stor mÀngd socker som ofta tillsÀtts lightprodukter för att bibehÄlla den goda smaken. Dagens debatt om dolt socker i livsmedel har kommit att uppmÀrksamma konsumenten om faran med ett ökat sockerintag. Med de mÄnga hÀlsolarm som idag utfÀrdas kan det vara svÄrt för konsumenten att ta Ät sig innebörden av alla. Dock verkar sockerdebatten ha fÄtt fÀste i konsumentens medvetande.

Genom att fÄ personal och grupper att agera proaktivt i sÄ kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hÄrd effektivisering. LÄg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar sÄsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stÀrka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie Àmnade pröva sambanden pÄ lÀgre hierarkisk nivÄ mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmÄga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten pÄ proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro pÄ sin kollektiva förmÄga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivÄ.

Barn i yngre skolÄldern spenderar mycket tid pÄ skolgÄrden; dÀrför Àr det viktigt att de trivs dÀr. Flera studier har visat pÄ just vikten av anknytning till plats för mÀnniskors psykiska vÀlmÄende och kÀnsla av samhörighet. Genom förstÄelse för vad platsanknytning Àr och hur det uppstÄr ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgÄrdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentÀrfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sÀndes i Sveriges Television Är 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgÄtt frÄn tre grupper som fÄtt agera publik och tittat pÄ dokumentÀrfilmen under tre separata tillfÀllen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och dÀrefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit Äldersbaserade och bestÄtt av fyra till fem personer.

Denna undersökning har sin utgÄng i en designpedagogisk situation dÀr fokus ligger kring frÄgan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt dÀr en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? FrÄgestÀllningen syftar frÀmst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. SammanhÄllning Àr ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. UnderfrÄgan Àr: Hur ser eleverna pÄ en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? PÄ motsvarande sÀtt Àr det intressant att se hur pedagogens roll kan pÄverkas av en utarbetad workshop.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka ord elever i förskoleklass och Är 1 anvÀnder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda pÄ om detta Àr samma ord som anvÀnds i lÀseböcker för tillsvarande skolÄr. Om inte sÄ var fallet ville jag undersöka pÄ vilket sÀtt de skiljer sig Ät. I detta syfte analyserade jag nÄgra elevtexter och jÀmförde dessa med nÄgra lÀsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig frÄn lÀsebokstexterna genom at barnen anvÀnder lÄngt fler ord som anses lÀstekniskt svÄra Àn vad de möter i lÀseböckerna. Barnen anvÀnder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler Àn vad som görs i lÀseböckerna.FrÄgar man barnen sjÀlva uppger 90 % att de kan skriva nÀr de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som lÀsare.

PÄ Scanias motormontering i SödertÀlje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG Àr en av de grupper som arbetar med att framstÀlla verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar frÀmst för de tillfÀllen dÄ nya monteringsverktyg ska anskaffas pÄ grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslÀngd, för att uppnÄ detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet Àn tidigare. Examensarbetets mÄl Àr att skapa en förbÀttrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och frÀmjar framtagning av monteringsverktyg med en rÀtt flexibilitetsgrad.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjÀnster i de fordonssystem som ingÄr i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara pÄbörjat övergÄngen till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som Àr mÄngsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omstÀllningen frÄn invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krÀvs att ÄtgÀrder vidtas pÄ ett stort antal omrÄden.Om förband skall kunna upptrÀda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgÀnglighet, hög precision och i fÀrre antal, mÄste stor vikt lÀggas Ät att ökatillgÀngligheten hos de förband som ingÄr i insatsförsvaret.Civilt sker förÀndringar framförallt utifrÄn krav pÄ ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjÀnster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.ÄkerinÀringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militÀr teknologi, t.ex. Internet. Idag Àrdet precis tvÀrtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillÀmpning i militÀra miljöer.En möjlig vÀg för att öka den taktiska tillgÀngligheten och förbÀttra förutsÀttningarna förförbanden att bibehÄlla kravstÀlld uthÄllighet kan vara att införa telematikbaserade tjÀnsteri förbandens fordon..

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att fÄ fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna pÄ nÄgra skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgÄng?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, tvÄ mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de sÀrskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de bÄda mindre kommunerna Àr eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De bÄda mindre kommunerna har mindre grupper dÀr eleverna med Asperger ofta gÄr hela eller delar av dagen.

Syftet med undersökningen Àr att inom laborativa moment i naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför nÄgra skillnader i förutsÀttningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med lÄg grad av struktur.Bakgrund till arbetet Àr rapporter som gör gÀllande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga Àmnen sÀtter sÄvÀl praktiska som teoretiska kunskaper inom Àmnet pÄ prövning dÀrför Àr empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhÄller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestÄende av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades nÄgra olika mönster med avseende pÄ interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lÀrarkontakt, sÀtt att handskas med laborationen och dÀrmed olika förutsÀttningar till lÀrande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Rapporten presenterar riktlinjer för lÀttlÀst och informationsdesign, och hur de har anvÀnts för att utforma ett instruktionsblad till lÀttlÀst.Syftet med arbetet har varit att bearbeta ett befintligt instuktionsblad sÄ att det nÄr ut till grupper med lÀssvÄrigheter.De metoder som anvÀnts under utformningen har varit litteraturstudier och kvalitativa studier i form av utprovningar..

Fler kvinnor Ă€n mĂ€n studerar vidare pĂ„ högskola och universitet, Ă€ndĂ„ ser vi att mĂ€nnen dominerar vad gĂ€ller maktpositioner inom företag. Ett tillfĂ€lle dĂ€r maktrelationer byggs upp Ă€r under möten och dĂ€rför har mötet en central roll i vĂ„rt arbete.VĂ„r uppsats handlar om att undersöka hur hĂ€rskar- och frĂ€mjartekniker anvĂ€nds under möten och vad anvĂ€ndandet av dessa tekniker fĂ„r för konsekvenser för jĂ€mstĂ€lldheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkĂ€tundersökning samt tvĂ„ intervjuer. VĂ„r teoretiska referensram bestĂ„r frĂ€mst av hĂ€rskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar ocksĂ„ frĂ€mjartekniker samt hur bĂ„de hĂ€rskar- och frĂ€mjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhĂ„llande till möten.

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.