Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sÀllskapsdjur har pÄ Àldre personers upplevelse av hÀlsa och livskvalitet i sÀrskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivÄer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt pÄ samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp Àr följande; de elementÀra behoven, behovet av varma mÀnskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsÀttning, behovet av ett omvÀxlande, spÀnnande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssÀnkning, minskad risk att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och minskad trötthet.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som ungefÀr 300 000 svenskar Àr drabbade av. Sjukdomen kryper allt lÀngre ner i Äldrarna och i framtiden rÀknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de anvÀnder för att klara av denna. De frÄgestÀllningar som formulerades för att fÄ svar pÄ syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som anvÀndes för att finna svar pÄ dessa frÄgor var en litteraturstudie.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgÄr frÄn den queerteoretiska tanken att identiteter Àr uppbyggda pÄ motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig sjÀlv. SÄledes Àr homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte Àr. Det finns en diskrepans mellan samkönat begÀr och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift Àr att hÄlla den heterosexuella identiteten ren.Jag fokuserar den grÀns som Krusenstjerna drar mellan lÀrarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begÀr, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begÀr, hÄlls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet.Den grÀns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begÀr Àr emellertid inte rigid. DÀrför Àr det inte alltid tydligt nÀr Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss gÄr frÄn att vara vÀnskapsrelationer till att bli kÀrleksrelationer.

Mobil IntensivvÄrds Grupp (MIG) Àr en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 Är, men forskning visar att den startades upp ungefÀr fem Är tidigare i Australien. Det har Àven framkommit att efter MIGs konsultativa införande pÄ sjukhus, har patienternas överlevnad pÄverkats till det bÀttre, patienternas ?outcome? pÄverkas pÄ ett positivt sÀtt och liv kan ibland rÀddas. Att som sjuksköterska pÄ vÄrdavdelning vÄrda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försÀmrad arbetsmiljö och dÀrmed vÄrdmiljö. Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ innehÄllsanalys undersöka pÄ vilka sÀtt MIG pÄverkar vÄrden.

Bakgrund: 40 % av allmÀnheten har upplevt ett dÄligt bemötande av sjukvÄrden i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade pÄ grund av sin sexuella lÀggning. Enligt FN:s allmÀnna deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna har alla rÀtt till en jÀmlik vÄrd.Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vÄrdpersonal i kontakt med sjukvÄrden.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie med sammanstÀlld forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvÄrden. Friberg (2012b) anvÀndes som inspiration under den beskrivande analysprocessen.Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begrÀnsande vÄrd, Upplevelsen av ett krÀnkande bemötande och Upplevelsen av den goda vÄrden, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vÄrden. Det framkom att mÄnga upplevde heteronormativa begrÀnsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vÄrden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjÀnster respektive Danmarks mer tillÄtande instÀllning, upplevs av kvinnor som sÀljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera pÄ de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rÀttigheter - och skyldigheter, rÄdande attityder i samhÀllet samt hur dessa kan tÀnkas pÄverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsÀljande kvinnor och sex professionella pÄ omrÄdet framkommer det en tydlig distinktion mellan de som sÀljer sex pÄ gatan och de som sÀljer sex inomhus. Med hjÀlp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsÀtt pÄ sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. UtifrÄn en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende pÄ risk- och skyddsfaktorer.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgĂ„ ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förstĂ„elsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efterĂ„t för familjer som erhĂ„llit uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige. Den övergripande problemstĂ€llningen var: Hur kan man förstĂ„ och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nĂ€tverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha pĂ„verkat flyktingarna.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga de problem kring barnpornografilagstiftningen som framhÄlls i mediadebatten efter den s.k. mangadomen. Detta Àr betydelsefullt att göra dÀrför att uppmÀrksamheten kring de aktuella paragraferna blossat upp i massmedier och för att diskussioner i massmedier om ett ansett socialt problem ofta fÄr politiska konsekvenser. Följande frÄgestÀllningar har legat till grund för studien: Vilka aktörer syns i debatten kring mangadomen? Vad framhÄlls som det huvudsakliga sociala problemet i debatten? Vilka orsaker till och konsekvenser av det ansedda sociala problemet framhÄlls?Studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi studerat innehÄllet i debattartiklar, insÀndare, ledare och krönikor i svensk press.

Bakgrund: Klimakteriet Àr en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som Àven kallas övergÄngsÄldern, Àr en period dÄ kvinnans fysiologiska kropp genomgÄr hormonella förÀndringar. Tiden dÄ klimakteriet infinner sig Àr individuellt. Vanligast Àr dock att klimakteriet infinner sig dÄ kvinnan passerat en Älder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet.

 Bakgrund: I ett samhÀlle dÀr heteronormativiteten Àr en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella lÀggning och negativa erfarenheter av tidigare vÄrd kan leda till att vÄrd söks i mindre utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvÄrden gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för Àtstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgÄtt. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vÄrdpersonals bemötande kopplat till sexuell lÀggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för Àtstörning. Materialet har analyserats med hjÀlp av Grounded theory. Studien belyser situationer dÀr heteronormen har synliggjorts samt tillfÀllen dÀr andra normativa förvÀntningar varit mÀrkbara under Àtstörningsbehandling. I studien behandlas Àven behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstÄ sin egen situation och placera in sig sjÀlv i ett större sammanhang utifrÄn normer och samhÀlleliga förvÀntningar.

Syftet med min uppsats Àr att hitta vÀrderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett frÄn de som studerar pÄ universitet och de som inte gör det och istÀllet Àr arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framstÀllningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjÀlp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjÀlp av George Simmels teori om utbyte, som Àr en föregÄngare till symbolisk interaktionism, och Àven en studie av Tim Hallett som diskuterar symbolisk makt. Vidare har jag ocksÄ valt att ta hjÀlp av Zygmunt Baumans ?Det individualiserade samhÀllet?, för att sÀtta interaktionen i dagens förÀndliga kontext.Vad jag hittar Àr att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig sjÀlva genom arbete.

Samtalsmöten Àr en viktig del i mÀnniskors kontakter med myndigheter. De sÀtt som dessa samtalsmöten sker pÄ kan pÄverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall frÄn dessa möten, pÄ olika sÀtt.Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handlÀggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistÄnd för Àldre och ekonomiskt bistÄnd samt handlÀggarens hantering av dessa.Genom att anvÀnda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa nÀr det gÀller handlÀggarnas bistÄndsbedömning av sÄ vÀl bistÄnd för Àldre som ekonomiskt bistÄnd.Resultatet visar att det Àr av vikt att handlÀggarna Àr medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktÀr. Detta, dÄ handlÀggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att pÄverka huruvida asymmetrierna förstÀrks i samtalsmötet och hur det i sin tur pÄverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att handlÀggarens hantering av de olika asymmetrierna som framtrÀdde kan Àventyra rÀttssÀkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det Àr handlÀggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som Àr avgörande för hur de hanteras och vad det fÄr för effekter för klienten. Studien kan anvÀndas för vidare förstÄelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handlÀggare och klient och hur handlÀggarens hantering av dessa pÄverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

The purpose of this study is to explore professionals? view on why men purchase sexual services with a focus on heterosexual prostitution where the man is the buyer and the woman is the seller. To achieve the studys? purposes and to be able to examine professionals? views a qualitative approach is taken with semi-structured interviews. Six professionals who work or have been working in the organisation KAST (Buyers of sexual services, own translation), who are situated in Malmö, Gothenburg and Stockholm, have been interviewed.