Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

Unga tjejer utsÀtts stÀndigt för sexuella trakasserier pÄ krogen. Det kan vara en hand pÄ rumpan, en ovÀlkommen komplimang eller nedlÄtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som Àr riktat till unga killar i Äldrarna 18-25. Mitt mÄl Àr att förhoppningsvis kunna förÀndra detta krogbeteende, sÀtta stopp eller förebygga ett beteende som kanske Ànnu inte finns hos den yngre delen av mÄlgruppen. Men för att inte lÄta appen bli ett slag pÄ fingrarna Àr alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talsprÄk, bÄde pÄ engelska och svenska.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Blandning av frÀmmande grisar med varandra i samband med avvÀnjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvÄras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvÀlfÀrdsproblem. Genom att lÄta de smÄgrisar som ska gÄ ihop efter avvÀnjning trÀffas redan vid tvÄ veckors Älder kan aggressionerna reduceras. TvÄ veckor Àr den Älder dÄ smÄgrisar naturligt lÀmnar boet och slÄr följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smÄgrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.

För vĂ„r egen utvecklings skull sĂ„ ville vi fördjupa oss inom detta omrĂ„de och vi har anvĂ€nt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprĂ€ttat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i trĂ€ningsskolan genom kvalitativa metoder, bĂ„de i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns Ă€r bland annat den gĂ€llande lĂ€roplanen och just den individualisering som krĂ€vs för elevernas vĂ€lbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan Ă€r av stor vikt.

Sammanfattningsvis visar studien att fysiska trÀffar bÀr organiseras pÄ gymnasienivÄ en till tvÄ gÄng i mÄnaden, sÄ att kursmÄl uppnÄs och för att ge struktur för elever vid nÀtbaserad distansundervisning. Resultatet visar ocksÄ att lÀraren bÀr införa struktur kring kontakter med elever via Internet, det Àr viktigt för eleverna att frÄgor besvaras snabbt samt kunskap om nÀr svar kan förvÀntas. Dessutom visar studien att det Àr viktigt med en specialutformad lÀrplattformen, dÀr samarbetsinlÀrning och gruppgemenskap kan ske. Skolan mÄste ocksÄ ansvara fÄr att tillgÄng till persondatorer med bredbandsuppkoppling finns att tillgÄ..

MÀn som utsatts för sexuellt vÄld Àr ett Àmne som erhÄller lite uppmÀrksamhet bÄde inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framstÀllning av sexuellt vÄldsutsatta mÀn har sÄ vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primÀra syfte var att undersöka hur mÀn som utsatts för sexuellt vÄld framstÀlls i skriven media. Jag ville se huruvida media bekrÀftar eller förkastar de sociala myterna kring Àmnet. Vidare sÄ var mÄlet med studien att ytterligare belysa Àmnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förstÄelsen och kunskapen för Àmnet.

Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.

Rapporten tar upp hur jag har gÄtt tillvÀga vid upprÀttandet av en underhÄllsplan för gÄng- och cykelvÀgarna i Söderköping. NÀr, var och hur skall underhÄllet göras samt till vilken kostnad Àr faktorer som tas upp. Hur man kan tillstÄndsbedöma gÄng- och cykelvÀgar visas samt hur skador och defekter definieras. Kontakter har upprÀttats med Skanska AnlÀggning och anstÀllda pÄ Söderköpings kommun för att kunna ta fram kostnadsförslag. Rapporten tar ocksÄ upp hur informationen lades in i ett GISbaserat dataprogram.Resultatet visar att med en genomförbar budget och en underhÄllsplan som vÀgvisare kan Söderköpings kommun klara av att rusta upp sina uttjÀnta gÄng- och cykelvÀgar, vilket kommer att skapa en lÄngsiktig god standard..

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt angreppssÀtt och strukturerades efter de genomgÄende teman som framkom under analysen: OmvÄrdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet frÄn patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sÀllsynt varelse inom vÄrden..

Bakgrund: Flera rapporter visar en   sĂ€rskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vĂ„rden och livskvalitĂ©n   för denna grupp anses generellt försĂ€mrad jĂ€mfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid dĂ„   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svĂ„r komma-ut-process. I vĂ„rdsammanhang finns inte tillrĂ€cklig förstĂ„else för Ă€ldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvĂ„ra bemötandet och leda till ett vĂ„rdlidande för patienten.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva Ă€ldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid dĂ„ deras sexuella lĂ€ggning   sjukdomsklassades.Metod:Semistrukturerade intervjuer Ă€gde rum med sju personer över 65 Ă„r som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella lĂ€ggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehĂ„llsanalys.Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering frĂ„n omgivningen. Erfarenheter av negativa kĂ€nslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrĂ„gasĂ€ttande kring sin situation.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hÀlsa/ohÀlsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begrÀnsat antal studerade faktorer. DÄ det endast finns ett fÄtal svenska studier inom detta ÀmnesomrÄde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan Ä ena sidan barndomsupplevelser av kÀnslomÀssiga, fysiska och sexuella övergrepp, kÀnslomÀssig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hÀlso/ohÀlsoindikatorer i vuxen Älder Ä andra sidan. De senare Àr tillgÄngen till nÀtverk respektive anknytning, olika indikationer pÄ alkoholproblem sÄsom konsumtionsnivÄ, tecken pÄ beroende och skadligt drickande, psykisk ohÀlsa i form av Ängest respektive depression samt social misstro. DÄ upplevelser frÄn barndomen Àr retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem sÄsom minimering och benÀgenhet att svara pÄ ett socialt önskvÀrt sÀtt.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).