Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM..

Historiskt sett har mycket förÀndrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gÄtt frÄn att inte ha nÄgra rÀttigheter alls till att under 1900-talet fÄ fler och fler rÀttigheter. HjÀrnan har stor betydelse för den sexuella lusten och mÄnga faktorer pÄverkar kvinnans lust. PÄverkande faktorer pÄ kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn Àr bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet nÀr barnet var 9-18 mÄnader, dÄ kvinnan förmodas ha uppnÄtt en trygghet i sin förÀldraroll.

Denna studie avsÄg att undersöka framtrÀdande normer och förestÀllningar i asylÀrenden som behandlar sexuell lÀggning som skyddsskÀl. Ambitionen var Àven att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 frÄn Migrationsverket och 12 frÄn Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har anvÀnts vid tolkningen av analysen Àr ?hegemoni? respektive ?heteronormativitet?.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Syftet med studien Àr att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förstÄelsen av och instÀllningen till jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Den process dÀr jÀmstÀlldhetsbegreppet görs förstÄeligt och relevant för anstÀllda pÄ en teknisk högskola fokuseras sÀtts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jÀmstÀlldhetsarbete problematiseras. Studien bygger pÄ sex intervjuer med fyra manliga och tvÄ kvinnliga anstÀllda pÄ en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras pÄ vilket sÀtt förstÄelsen av jÀmstÀlldhet kan pÄverka förutsÀttningarna för att skapa en mer jÀmstÀlld arbetsplats.I studien förekommer en förestÀllning av manliga grupper som likriktade, mindre framgÄngsrika och trÄkiga att arbeta i.

Bakgrund: De senaste Ärtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner Àndrats i samhÀllet. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor dÄ mÄnga döljer sin sexuella lÀggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvÄrden. Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes med 14 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

En allt mer globaliserad vÀrld har bidragit till ökade internationella kontaktnÀt. Till hjÀlp för att underlÀtta och frÀmja affÀrsrelationer mellan Sverige och USA finns den svensk amerikanska handelskammaren, SACC USA.Idag finns forskning som beskriver vilka faktorer som pÄverkar en organisation vid prioritering av stakeholders och dÀrmed vilka mönster som kan urskiljas. LikasÄ finns empirisk forskning om hur en nÀtverksorganisation kan byggas upp. DÀremot finns ingen forskning som, med detta som stöd, skildrar hur en organisation kan bygga upp ett nÀtverk i ett annat land. Uppsatsens problemformulering lyder som följande? Hur kan en organisation uppbyggd i ett annat land, organisera nÀtverk för sina stakeholders?Identifiera faktorer som pÄverkar dels medlemmarnas uppfattningar om organisationens betydelse, dels möjligheten att organisera nÀtverk i ett annat land.Denna studie behandlar tvÄ olika parter vilkas insamlingsmetoder skiljer sig Ät.

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollÀrare har pÄ temat barns sexualitet. Studiens huvudfrÄgor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan Àr om barns sexualitet, hur förskollÀrarna reflekterar och agerar kring Àmnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrÄgorna var vilket utrymme barns sexualitet fÄr i vardagen pÄ förskolan. Den tidigare forskningen Àr överens om att barns sexualitet lÀnge varit tabubelagt och inget som förskollÀrare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen Àr Àven överens om att det Àr viktigt för förskollÀrare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att anvÀnda ord och begrepp som Àr lÀtt för barnen att förstÄ för att göra barnens sexualitet synlig och bekrÀftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag bestÄr av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollÀrare.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. MÄnga kvinnor som fÄr diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp pÄ sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet mÄste avlÀgsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrÄn kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förÀndrad kropp och att fÄ en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att fÄ stöd och kÀnna rÀdsla i sin relation.

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

Bakgrund och problemformulering: Att emigrera till ett frĂ€mmande land som Ă€ldre medför att individen ofta stĂ€lls inför flera problem pĂ„ grund av begrĂ€nsning av egna resurser. Äldre invandrare som lĂ€mnat sitt hemland stĂ€lls inför ovĂ€ntade situationer dĂ„ relationen till det gamla livet bryts och de börjar om pĂ„ nytt igen i det frĂ€mmande landet. Det leder till att kontinuiteten i livet förĂ€ndras vilket resulterar i en förlust av sammanhang, mening, identitet, hopp och sociala kontakter, och de har dĂ„ en sĂ€rskild hög tendens för att utveckla ohĂ€lsa.Syftet: Syftet med studie Ă€r att belysa hur Ă€ldre invandrare upplever sin hĂ€lsa.Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie dĂ€r sju kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Databaserna som anvĂ€ndes för att söka artiklar var Samsök, Google Scholar, Cinahl och Academic Search Elite. Med kvalitativ metod kunde vi sammanstĂ€lla kvalitativa studier utifrĂ„n den enskildes upplevelse och livsberĂ€ttelser, dĂ€r individen uttryckte sig med egna ord.Resultat: I analysen framkom olika faktorer som visade sig vara av betydelse för Ă€ldre invandrares upplevelse av hĂ€lsa.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svÄrigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet Àr av betydelse för livskvaliteten, och vÄrdpersonalen behandlar inte eller Àr obekvÀma med att vÄrda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förÀndringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hÀlsan Àr faktorer som pÄverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgÄr bröstbevarande kirurgi upplever en bÀttre sexuell hÀlsa Àn de som genomgÄr mastektomi.

Bakgrund: Patienter med sexuella problem finns överallt inom vÄrden och studier visar attdetta Àr ett Àmne som patienterna gÀrna hade pratat mer om. Enligt WHO:s sexuellarÀttigheter har alla mÀnniskor rÀtt till sexualupplysning och att erhÄlla information relateradtill sexualitet. Som det ser ut nu Àr sökordet ?Sexualitet/Reproduktion? nÄgot som sÀllan elleraldrig dokumenteras under. För att tillgodose patientens behov bör sjuksköterskan dÀrför hakunskap och insikt i vanligt förekommande sexuella problem och lÀkemedelsbiverkningar.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka sjuksköterskans instÀllning till att prata med patienter omsexualitet.

I dagens samhÀlle ökar anvÀndningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras pÄ dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan fÄ ut nÄgonting av anvÀndningen.Ungdomar Àr en stor mÄlgrupp dÀr anvÀndandet av e-communities Àr mycket vanligt. Men itakt med den ökande anvÀndningen pÄverkas livet i den fysiska miljön, dÄ du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istÀllet för ute. Hur pÄverkar detta ungdomarna,som i alla Är varit ute redan frÄn barnsben för att umgÄs med sina vÀnner till att i dagenssamhÀlle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pÄgÄr en mÀngddiskussioner kring detta ganska nya och fÀrska Àmne.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och presentera ungdomars syn pÄ anvÀndandet av ecommunities.Vi vill försöka se anvÀndandet ur ungdomarnas perspektiv dÄ detta Àr en stormÄlgrupp av anvÀndare.