Sökresultat:
579 Uppsatser om Tillfällig arkitektur - Sida 36 av 39
Dagvattenhantering som arkitektur : det estetiska vÀrdet hos öppna dagvattenanlÀggningar
Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.
Biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster lokalt och globalt : med exempel frÄn Ronneby kommuns grönstrukturplan
Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden.
Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster.
EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med.
Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar.
Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala
verksamhetens olika delar.
Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.
En undersökning om hur ett företag arbetar för att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery
Ett varumÀrke Àr bra för kunden pÄ mÄnga olika sÀtt, först och frÀmst sÄ talar varumÀrket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjÀnsten, men det allra viktigaste som varumÀrket gör för kunden Àr att det ger kunden sÀrskild mening och nÄgonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumÀrket sÄ behöver han/hon inte leta sÄ mycketefter information om varumÀrket vilket Àr bra ur ett ekonomiskt perspektiv dÄ sökkostnaden blir lÄg.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi Àr frÄn omrÄdet bÄda tvÄ och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt sÄ valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och Àven anvÀnt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och Àven pÄ andra sÀtt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrÄn en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den bestÄr av Ätta faser: vision, kultur, identifiering, faststÀlla, arkitektur, engagera, kapitalisera och mÀtning.
Ett gestaltningsförslag till en del av lusttrÀdgÄrden vid Rosersbergs slott :
Rosersbergs slottsanlÀggning, vackert belÀget mellan Stockholm och Uppsala intill MÀlarens strand Àr ett slott med kunglig dispositionsrÀtt. OmrÄdet Àr byggnadsminnesmÀrkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.RÀddningsskolans verksamhet finns idag i omrÄdet, men har en oviss framtid dÀr.
Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur sÄvÀl byggnads-, trÀdgÄrds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lÀtt kuperade skogsmark och slÀtter med Äker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvÀrden, men det expansiva industriomrÄdet i öster Àr dÀremot ett hot. Parken och trÀdgÄrden ger ett förvuxet intryck,strukturen med gÄngsystem och alléer finns kvar men i övrigt Àr det svÄrt att tyda spÄr av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och anvÀndningsgrad samt bÄde kontrasten och samspelet i anlÀggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsomrÄde.
LusttrÀdgÄrden har förutom den ursprungliga anlÀggningen genomgÄtt tvÄ stora förÀndringar som prÀglats av sina Àgare och de arkitekter/ trÀdgÄrdskunniga de tagit hjÀlp av.
Varför byggs det inte fler smÄhus med stÄlstomme?
Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.
Saltsjöqvarn : Utbyggnad av staden, ombyggnad av industrin
I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess anvÀndning och genomförande pÄ identifierade komponenter som ingÄr i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i VÀsterÄs. MÄlet med detta arbete har varit att ge lÀrdom om metoden FMEA pÄ företaget för att möjliggöra anvÀndandet av verktyget bland medlemmarna pÄ företaget och att vi implementerar verktyget pÄ befintlig motor för att analysera de felsÀtt som kan uppstÄ. Eftersom ABB just nu har ett pÄgÄende projekt med en ny motor kan vÄra slutgiltiga felanalyser Àven ge dem information om vilka Àndringar och ÄtgÀrder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter tvÄ veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgÄng av företagets reklamationer kunde vi avgrÀnsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras pÄ. Efter en genomgÄng tillsammans med vÄra handledare pÄ företaget kom vi fram till att utföra vÄra analyser pÄ fem komponenter, tvÄ av dem framstod som mycket kritiska som upptÀcktes redan vid genomgÄng av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat Àr:1. Lager2.
Kvarteret JÀntan - förenar god stadsplanering, kvalitativt boende och en sund miljö
Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.
Flens stadskÀrna : gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna
Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008).
Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.
FlervÄningshus i trÀ : Fasadutformning med hÀnsyn till brand
Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att anvÀnda trÀstommar i byggnader med fler Àn tvÄ vÄningar. 1994 upphörde förbudet och istÀllet infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebÀr att konstruktionen enbart mÄste uppfylla vissa krav och att material dÀrefter kan vÀljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hÀnseende till brand och yttre pÄverkan, samt hur trÀ som byggnadsmaterial kan begrÀnsa den arkitektoniska utformningen. I GÀvle finns för tillfÀllet inga större flervÄningshus utformade helt och hÄllet i trÀ, dÀrför har studierna utförts i samarbete med GÀvle kommun. Examensarbetet bestÄr av en teoretisk del och en tillÀmpningsfas i vilken förslag pÄ byggnadsutformning arbetats fram, tÀnkt lokalisering för byggnaderna Àr GÀvle Strand.Dokumentationer frÄn liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att fÄ byggnader i trÀ att uppfylla de brandtekniska krav som stÀlls.
Konstruktion av en ensilageskÀrare
Designingenjörsstudenten Matilda KÀlström har pÄ Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets dÀr mÄlgruppen för projektet Àr företagets befintliga kundkrets. Under projektets gÄng har en grundlÀggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda pÄ projektets förutsÀttningar, kartlÀgga konkurrenter och ta reda pÄ vad kunder har för krav och önskemÄl. Exempel pÄ krav och önskemÄl frÄn kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehÄllet och samla all klÀdvÄrd pÄ ett gemensamt stÀlle.  En litteraturstudie gjordes dÀr det lÀstes om förvaring, mÀnniskans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det Àr vÀldigt viktigt för mÀnniskan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring pÄ Àr efter var pÄ kroppen klÀderna anvÀnds.En central del i projektet Àr Kansei Engineering, vilket Àr ett koncept för att koppla mÀnniskor uppfattningar till produkters utformning.
Urban Leftovers -Problem eller potential?
?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ămnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.
Gestaltning med naturen som förebild : biomimik som förhÄllningssÀtt och metod i svensk landskapsarkitektur
För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen.
Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren.
Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik.
Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess?
Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.
En studie i höghusbyggande
Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.
?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin
En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.
Systemintegration med Rational Unified Process : Utveckling av riktlinjer för inledande faser av en systemintegration med hjÀlp av RUP
Det existerar i dagslĂ€get mĂ„nga fĂ€rdigutvecklade mjukvaror för att underlĂ€tta olika organisationers processer. Dessa mjukvaror tĂ€cker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhĂ„llandevis lĂ„gt pris.Priset för att skrĂ€ddarsy mjukvara, i motsats till fĂ€rdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt nĂ€r företaget Ă€r litet, vara vĂ€ldigt högt i förhĂ„llande till lönsamheten. DĂ„ alla organisationer Ă€r olika, och sĂ„ledes har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att tĂ€cka dem. Ăverlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning Ă€r att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och sĂ„ledes ta bort risken för felaktig data. Detta Ă€r ursprungspunkten för denna undersökning.