Sökresultat:
313 Uppsatser om Till kritiken av vćldet - Sida 19 av 21
Informationsvanor hos doktorander i musikvetenskap. En explorativ studie
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
"SnÀlla vederbörande, ge kvinnorna andlig medborgarrÀtt!"
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
I sjÀl och hjÀrta : en studie av informationsbehov och engagemang under en organisationsförÀndring
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Den ytliga historien. En konstsociologisk studie om bokens utseende
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Marknadsföring av folkbibliotek i glesbygden. Undersökning av process och metoder
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Kompetens, utveckling och strategier : En studie av Sundsvalls stadsbibliotek
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
LÀsaren som medskapare. Samtal om böcker i en lÀsecirkel vid ett folkbibliotek
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
"det Àr godast med fruktsallad" En analys av debatten om datorspel i biblioteksvÀrlden
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Digitalisering av historiska dagstidningar. Framtiden för gÄrdagens dagstidningar
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Folkbiblioteket och de alternativa lÄneverksamheterna - samma sak fast ÀndÄ inte ?
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Familjeterapiutbildningen- vad bidde det? - en utvÀrdering av psykoterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet
Vid sekelskiftet Är 2000 startade Göteborgs Universitet den första egna utbildningen i familjeterapi som ger behörighet att blir legitimerad psykoterapeut efter avlagd examen. Utbildningen Àr treÄrig. Den grupp som nu studerar nu Àr den tredje gruppen och började höstterminen 2006.Denna studie riktade sitt intresse mot dem som studerar och har studerat vid psykoterapeutprogrammet med inriktning mot familjeterapi vid Göteborgs universitet. FrÄgestÀllningarna rörde den professionella utvecklingen efter utbildningen och erfarenheterna av utbildningen. I vilken omfattning har man slutfört utbildningen? Har man bytt arbete eller arbetsuppgifter och i vilken omfattning arbetar man med familjeterapi under och efter utbildningen? Vad har studenterna uppfattat som utbildningens styrka och vilka brister har man upplevt? Som metod har valts att telefonintervjua femtioÄtta av deltagarna vid de tre Ärskurserna.
Att hitta sin plats i samhÀllet ? : en studie om syrianers/assyriers erfarenheter av ett liv i diaspora och ett möte med den svenska kulturen
Assyrier/syrianer Àr en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 Är tillbaka. De hÀrstammar frÄn Mesopotamien dÀr de Àven var först med jordbruk och skriftsprÄk. SprÄket Àr heligt och kommer frÄn Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gÄtt vidare och bibehÄllits trots att de har upplevt motgÄngar sÄsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhÀllet och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ?Seyfo? Àr det som folkgruppen idag vill ha erkÀnt och ligger nÀra dem i minne och hjÀrta.PÄ 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera frÄn Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av mÄnga vÀrdlÀnder.
FRBR i teori och praktik. En komparativ analys av FRBR-modellen
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Raketen - Skolbibliotekarie, elev och lÀrare i samverkan för ökad informationskompetens
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.
Konceptet ekosystemtjÀnster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie
Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.