LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - NÄgra unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa & SamhÀlle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhÄlla en bredare förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. TvÄ semistrukturerade intervjuguider anvÀndes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielÀrarna. Fyra teman gÀllde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde Àven ?stressbok? under en veckas tid.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjÀnar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fÄtt barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom frÄn familjer med en ensamstÄende mamma som har fÄttbarn pÄ egen hand med hjÀlp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, kÀnslor och Äsikter inför Àmnet samt kunskapskÀllor kring tillblivelse.

Det finns fortfarande för mÄnga hushÄll i Sverige som anvÀnder mest glödljus för belysning, i form av glödlampor eller halogenlampor. Detta orsakar en vÀsentlig del av det onödiga överskott av koldioxidutslÀpp som Àr en av orsakerna till den globala uppvÀrmningen. DÀrför avser detta examensarbete att försöka skapa en grönare miljö genom att studera och uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar val av ljuskÀllor i belysningssammanhang.Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur LED-ljuset upplevs i hemmiljö. Arbetet ska visa hur LED-ljuskÀllans nuvarande kvalité bedöms utifrÄn individuella rumsupplevelser samt om ytterligare kvalitetsförbÀttringar behövs. Detta görs för att kunna vÀnda allmÀnhetens instÀllning i en mer positiv riktning gentemot LED, vilket kan bidra till en mer ekologiskt hÄllbar miljö.För att undersöka hur LED fungerar i hemmiljö genomfördes en experimentell studie med syfte att besvara följande frÄgor: hur upplevs LED-ljusets kvalité jÀmfört med halogenljusets, hur tror man att det egna vÀlmÄendet pÄverkas av halogenljus respektive LED-ljus, hur pÄverkas rumsupplevelsen och rumskaraktÀren om halogenljus ersÀtts med LED-ljus och finns det nÄgra skillnader mellan ljusdesigners och icke ljusdesigners upplevelse av halogenljus och LED-ljus i hemmiljö?Det byggdes upp tvÄ likadana försöksrum som hade samma förutsÀttningar bÄde storleksmÀssigt, inredningsmÀssigt och belysningsmÀssigt.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns förmÄga att skriva texter förÀndras nÀr de fÄr anvÀnda datorn som verktyg jÀmfört med nÀr de skriver för hand, samt att analysera skrivförmÄga utifrÄn ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag Àr datorn en sjÀlvklar artefakt för vuxna mÀnniskor. Den Àr pÄ vÀg in i skolan men har Ànnu inte blivit en sjÀlvklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde fÄ skriva sig till lÀsning men pÄ grund av motoriska svÄrigheter att skriva och forma bokstÀver för hand tar undervisningen ofta sin början med lÀsning istÀllet. Detta vÀckte idén om att ta reda pÄ hur datorn pÄverkar förutsÀttningarna för en god skrivutveckling.

Konsumenterna har under de senaste Ären blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete bÄde ökat och utvecklats. Idag Àr CSR ett brett och svÄrdefinierat begrepp enligt mÄnga forskare. För att hjÀlpa konsumenterna att hitta rÀtt har diverse mÀrkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken anvÀnts som plattform i denna studie Àr en av mÄnga mer eller mindre vÀlkÀnda mÀrkningar vilka finns för konsumenterna att tillgÄ.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utstrÀckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstÄ genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter pÄ revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan pÄverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. SÄledes har vÄr problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta pÄverkar revisorns objektivitet? Hur pÄverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkÀtundersökning som skickades ut till 1200 godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkÀten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att undersöka om slingtrÀning av nedre bÄlen för individer med löparknÀ kan ge en reducering av skadeproblematiken.Syftet var Àven att studera om upplevelsen av smÀrta och begrÀnsning i aktivitet förÀndrats hos dessa individer i en subjektiv bedömning. LöparknÀ innebÀr smÀrta pÄ den yttre sidan av knÀt, mest vanligt hos löpare men Àven andra idrottare drabbas.FrÄgestÀllningar:I vilken omfattning kan slingtrÀning av nedre bÄlen för individer med löparknÀ ge en mer funktionell styrka och Àven större uthÄllighet?Hur upplever individer med löparknÀ vid en subjektiv skattning att denna trÀning leder till en förÀndring av smÀrta och begrÀnsning i aktivitet?Metod:Studien genomfördes som en kvantitativ experimentell studie, dÀr en interventionsgrupp pÄ sex löpare med löparknÀproblem genomförde slingtrÀning av nedre bÄlen. Detta skedde tvÄ gÄnger i veckan under sex veckor. Tester av funktionell styrka och uthÄllighet genomfördes den första veckan, efter tre veckor och efter sex veckor.

Denna studie behandlar upptaget av de hÀlsovÄdliga metallerna bly, kadmium, tallium, torium och uran i nÄgra viktiga grödor som vete, rÄg, potatis och sallat som anvÀnds för humankonsumtion. Syftet var att studera faktorer och mekanismer som kan pÄverka grödornas upptag av dessa metaller. MÄlsÀttningen var Àven att utröna hur stor pÄverkan dessa faktorer har pÄ grödornas upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U.En litteraturstudie visade att de domesticerade grödorna vete, potatis, rÄg och sallat tar upp Pb, Cd, Tl, Th och U. Upptaget Àr störst hos sallat och potatis, förhöjda koncentrationer i Äkermarken medför dÀrför en ökad risk för att hÀlsovÄdliga koncentrationer Äterfinns i grödan. En ökad metallkoncentration av dessa grundÀmnen i marklösning och odlingssubstrat ger oftast högre metallkoncentrationer i aktuell gröda.

Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som anvÀnds i en fundamental analys svÄrt kan appliceras pÄ en sÄ kort period som en mÄnad efter terrordÄdet den11 september 2001. Vi konstaterar ocksÄ att marknaden under denna period prÀglades av ett stort mÄtt av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavÀrde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala hÀndelser. Slutligen presenterar vi vÄra rÄd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgÄngar till följd av nÄgon sorts extrem global hÀndelse, sk event risk: ? Genom en vÀldiversifierad portfölj undgÄr man att drabbas av extrema nedgÄngar.? AktieÀgande ska ses pÄ lÄng sikt.? DÄ det i praktiken för gemene man torde vara svÄrt att nyttja en nedgÄng pÄ grund av enovÀntad event för en placering och ett snabbt klipp pÄ aktiemarknaden synes det bÀstarÄdet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en lÄngtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema hÀndelser.? VÄr undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse pÄ kort sikt, utan ska ses som en del av en lÄngsiktig strategi nÀr man vÀljeraktier till sin portfölj.

Syftet med denna studie var att samla in information som kunde ge en bild av den organisatoriska situationen i Försvarsmaktens helikopterorganisation i ljuset av de förÀndringar organisationen genomgÄtt sedan 1998 och de allvarliga haverier som följt efter dessa förÀndringar. Ett tillÀmpat syfte var att denna bild skulle ligga till grund för en förstÄelse och diskussion av flygsÀkerhetslÀget inom helikopterorganisationen i synnerhet och inom Försvarsmaktens flygverksamhet i allmÀnhet. Som ett led i processen var syftet att undersöka sÀkerhetskulturen, organisationsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön genom att jÀmföra ett helikopterförband och ett stridsflygplansförband inom Försvarsmakten. I studien ingick sÄdan personal som kom i personlig kontakt med den direkta flygsÀkerheten vid respektive förband, sÄsom flygförare, tekniker, spanare/navigatörer och operatörer/ytbÀrgare. En enkÀt delades ut till 125 personer vid de tvÄ förbanden.

Detta Àr en kvalitativ studie om fenomenet ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning pÄverkar hÀlsan och motivationen samt att titta nÀrmare pÄ de faktorer som pÄverkar socialarbetarens ÄterhÀmtning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har anvÀnt oss av har varit halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer och har utgÄtt frÄn fyra huvudfrÄgestÀllningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en lÀngre tid inom socialt arbete och som fortfarande Àr motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjÀlar.

De flesta företag Àr beroende av att gÄ med ekonomiskt vinst för att överleva, och vid en medial kris Àr det dÀrför nödvÀndigt att minska risken för negativ medial rapportering. Detta för att kunna behÄlla varumÀrkets kundförtroende. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om konsumenten uppfattar CSR som en motverkande faktor för kris om företaget Samsung Electronics hamnar i en medial kris, samt hur en kris kan tÀnkas pÄverka företagsförtroendet för Samsung hos kvinnor och mÀn. Seungho Cho och Yong-Chan Kims (2011) studerade CSR och de fann att CSR-aktiviteter samt bolagets nationalitet har huvudsakliga effekter pÄ företagets anseende. De Àr bÄda positiva faktorer som dÀmpade deltagarnas och individers vilja att vidta ÄtgÀrder mot företaget vid kris (Cho & Kim, 2011).

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka om tvÄ olika klossplaceringar under cykelskon pÄverkar vadmuskelns uttröttbarhet och funktion. FrÄgestÀllningarna i studien var: FörÀndras av m. gastrocnemius, m. soleus och m. tibialis anterior muskelaktiveringsgrad under cykling beroende pÄ klossplacering under cykelmoment i triathlon?PÄverkas den muskulÀra styrkan av m.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.