Sökresultat:
81 Uppsatser om Tilläggsuppnysningar och noter - Sida 6 av 6
Hur arbetar violinpedagoger med notläsningslärande? - En kvalitativ intervjustudie om fenomenet notläsning
Title: How do violin teachers work with music reading? - A qualitative interview study on the phenomena music reading. The purpose of this essay is to investigate how five violin teachers in mixed ages and from different backgrounds teach music reading to their students. The paper is based on semi structured interviews. The result shows that there are as many methods as respondents, but you can find three major methods and that a majority of the teachers thinks that one should teach violin to beginners without reading music.
Öppenhet i redovisning
Öppenhet är en allt viktigare del av företagens årsredovisningar. I en mer och mer komplex värld har öppenheten blivit en större fråga för företagen vid upprättandet årsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. Därför är det inte konstigt att redovisningskvalité har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet är att kvalité ses på olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgåva av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalité.
Intellektuellt kapital i publika företag
Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa-de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning.
Aktierelaterade Ersättningsprogram : En jämförelse mellan IFRS 2:s upplysningskrav och praxis bland företag på Stockholm Large Cap listan
Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler.
Bolagsstyrningskoden och dess sanktioner : För bolaget och de enskilda ledamöterna
Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.
Justerade Resultatmått - En studie av svenska telekomoperatörer under 1998-2001
Den dag ett börsnoterat företag skall offentliggöra sin Ã¥rsredovisning är alla externa intressenters strÃ¥lkastare riktade mot just det företaget, vilket brukar medföra en viss uppstÃ¥ndelse. Scenariot brukar vara att VD:n berättar hur verksamheten har utvecklats, och i var mans hand Ã¥terfinns en Ã¥rsredovisning till utformningen likt ett tjockt magasin med tidsriktig design. Men vad hittar vi mellan dessa pärmar och vad är det för siffror VD:n talar om? Balansräkning, noter, förvaltningsberättelse, finansieringsanalys och resultaträkning är de delar som enligt Ã…RL skall ingÃ¥ i företagets Ã¥rsredovisning. Resultaträkningens uppgift är att förmedla resultatet för den gÃ¥ngna perioden och i FAR rekommenderas att följande resultatmÃ¥tt skall förmedlas i ett företags Ã¥rsredovisning:  Bruttoresultat Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Ã…rets resultat Enligt Ã…RL:s uppställningsform krävs det dock endast att Ã¥rets resultat redovisas i resultaträkningen.