Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damTidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damTidningar. Hur dessa Tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa Tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damTidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur Tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio Tidningar. Vi har analyserat fem Tidningar från Skåneregionen och fem Tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jämförelse avlokalrapportering från Svenska och Norska val.Författare: Erik Westergren-MörtbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen -10Handledare: Bengt JohanssonAntal ord: Ca 18000 ord.Syfte: Att genom en jämförelse av Svenska och Norska dagsTidningars innehåll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektiveseparata valdagar påverkar lokalTidningarnas rapportering om lokalpolitiska frågor.Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar från fyra Tidningar frånSverige och Norge.Material: Samtliga politiska artiklar från 14 nummer av fyra Tidningar. Totalt630 artiklar från 56 nummer fördelade över fyra Tidningar, två från Sverige och Två från Norge.Från Sverige:Skaraborgs AllehandaBorås TidningFrån Norge:Romerikes BladFedrelandsvennenResultat: Studien visar att de norska Tidningarna prioriterar kommunalvalet högre än de svenska Tidningarna. Det kommunala materialet är större,högre prioriterat och mer synligt i de norska Tidningarna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från Tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter Tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de Tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om Tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt Tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika Tidningarna ger uttryck åt..

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokalTidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra. .

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgonTidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av Tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damTidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damTidningar. Hur dessa Tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa Tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damTidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Den här uppsatsen är en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lämplig att applicera på e-pappersTidningar. Genom en kvalitativt förhållningssätt har vi genomfört en undersökning där vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkät. Vi har även inhämtat information från litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen är Ben Shneidermans (1998) åtta gyllene regler för att uppnå en god gränssnittsdesign.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damTidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damTidningar. Hur dessa Tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa Tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damTidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur olika Tidningar, ledarsidor, ställde sig till ett svenskt atomvapen under atomvapendebatten 1952-1959 samt att utröna vilka av dessa som var för respektive emot ett svenskt atomvapen utifrån partitillhörighet. Undersökningen sker genom att analysera de Tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade ett eventuellt svenskt atomvapen på respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av den borgerliga pressen önskade ett svenskt atomvapen, medan den socialistiska pressen, i överlag, var avvaktande till detta vapen, några stödde tanken på ett svenskt atomvapen, andra var helt emot detta vapen. Där den borgerliga pressen såg en garant, såg den socialistiska pressen ett hot för Sveriges självständighet, säkerhet och oberoende..

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings TidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings Tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att Tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre Tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda Tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra Tidningarna finns det små indikationer på.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damTidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damTidningar. Hur dessa Tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa Tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damTidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damTidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damTidningar. Hur dessa Tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa Tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damTidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damTidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damTidningar. Hur dessa Tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa Tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damTidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehållsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på Tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans Tidningar med små upplagor är mer relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.