The aim of this study was to examine how the political party Sweden Democrats is represented in two Swedish newspapers. The study included a national newspaper and a local newspaper, Aftonbladet and Blekinge Läns Tidning. We studied 35 articles from both papers, from 2005 and from 2009. We analyzed the texts using the linguist Norman Faircloughs (1995) method for discourse analysis. Based on his theories, we created our own model to examine the texts. Our model primarily focused on representation. The study was conducted at a time when Sweden Democrats was given much support in opinion polls and knocked on the door to the Swedish Parliament. The study showed that Sweden Democrats in both newspapers, primarily by descriptions, the choice of interviewees, etc., often are represented as racists.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två Tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i Tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall Tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta Tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två Tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i Tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall Tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta Tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två Tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i Tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall Tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta Tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällsTidning och en dagsTidning samt två fackförbundsTidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om Tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför.Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i Tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur Tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. DagsTidningen och kvällsTidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundsTidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild av skolgården som förmedlas till verksamma lärare och på vilket sätt skolgården beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig på en analys av artiklar om skolgården från Lärarnas Tidning och Tidningen Fritidspedagogen åren 1993-2012.Resultatet visar att skolgården i Tidningarna beskrivs som en plats med många möjligheter och att hängivna eldsjälar driver olika slags skolgårdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgården som målas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmän problematiserande bild av skolgården.De kvalitéer som tillskrivs skolgårdsrummet är bland annat att barnen får möjlighet att själva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de får möjlighet att möta världen med hela sin kropp. Kvalitéerna går också att förstå som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgårdens lärande tyder på att skolgårdes lek inte inkluderas i lärandebegreppet, trots att både den gällande läroplanen och aktuell forskning tyder på att lek och lärande är oskiljaktiga i barnets värld..

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande Tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive Tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt.

Detta arbete är en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvärdera mediepedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan med hjälp av IT. Studien har utförts under ett läsår med en klass som tilldelats egna bärbara datorer. Under året har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra ämnen. Jag har sedan i samråd med undervisande lärare valt ut några alternativa arbetssätt som vi har provat. De arbetssätt som vi har använt oss av är Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt Tidning och broschyr.

Teknomedia är ett utvecklingsbolag för nya medier inom Norrköpings Tidningars koncern. Teknomedia producerar bland annat produkt? och företagspresentationer, reklamfilm samt webblösningar. De har även utvecklat Edge som är ett publiceringsverktyg för enkel publicering av webbsidor.Under 2005 kommer en lokalTV?kanal att startas av Norrköpings Tidningar som ett komplement till morgonTidning och webb.

Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska Tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.Resultaten från denna undersökning visar att Tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt.

The aim of this study is to describe and analyze how Bolaget, a paper published by the Swedish alcohol monopoly retailer Systembolaget, constructs issues of alcohol in 18 preventive articles published between 2009 and 2012. More specifically the essay focuses on the consequences of alcohol, as well as its consumers and functions. Systembolaget is a distributor of alcohol and at the same time has an assignment by the state to reduce alcohol-related harm. This double role makes the alcohol prevention of Systembolaget, and their perspective on consequences, consumers and functions of alcohol, an interesting object of study. The theoretical and methodological basis is Fairclough?s critical discourse analysis.

Sedan år 2006 har den syntetiskt framställda drogen spice existerat i Sverige, men först år 2008 blev drogen populär och Tidningar började rikta uppmärksamhet mot den. Genom att drogen kan byta skepnad i uppbyggnaden kan den förbli laglig, därför kan egentligen namnet ?spice? inte betraktas som ett enhetligt begrepp.Vårt syfte med denna studie blev att granska hur drogen spice beskrivs i Tidningar och forskning. Även hur drogen betraktas gällande psykosociala och medicinska avseenden. Detta i förhållande till socialkonstruktivistiskt perspektiv.