Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar ständigt. Dåliga levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. Vården har ett ansvar att stärka patientens motivation och förmåga till egenvård. Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjälpa diabetespatienter till förbättrad egenvård.   Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet.

I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som blivit våldsutsatta och det är en svår uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation är ett villkor för att hjälpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och säkerhet är ett viktigt stödjande element för att kunna hjälpa ett våldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förändra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med våldsutsatta barn.

Babies born prematurely are deprived of normal sensorimotor stimulation when placed in an artificial environment, the incubator. The aim of this project was to design a series of products that could promote the baby?s emotional and neurological development, and to facilitate parental bonding. The products designed in this project has a theoretical basis on the research available today on cognitive and emotional development in children born prematurely. They were developed in close cooperation with a group of parents and nurses in a neonatal intensive care unit.Presence is a product collection for developmental care, consisting of a mattress, a figure and a necklace. The mattress has vibration sensors that transfer the mother?s heart beat and speakers with recorded heartbeat and her voice.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.   Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

Denna rapport innefattar framtagningen av ett spelkoncept och användningen av testmetoden fokusgrupp för att styra designprocessen i rätt riktning. Rapporten motiverar mina val av designgrepp samt visar vägen till ett tidigt spelkoncept som innefattar element vilka gör konceptet intressant på marknaden..

Uppdragsgivaren Saab Electronic Defence Systems i Jönköping erbjuder ett flertal produkter främst inom avioniksystem. För att kunna utvärdera och kontrollera produktens design i ett tidigt skede så kan en simulering av systemets beteende och att felsöka så tidigt som möjligt vara ett möjligt alternativ. En systemsimulering kan innebära att mjukvaruutveckling och felsökning kan påbörjas långt innan hårdvaruprototypen är tillgänglig, med samma storlek och komplexitet som systemet.Andra fördelar med simulering är att det går enklare att fastställa orsaken till systemkrasch, hitta de längsta exekveringstiderna och göra felinjiceringar. Syftet med detta examensarbete är att testa och utvärdera hur simulatorer och emulatorer är som utvecklings- och testverktyg.Rapporten innehåller en marknadsundersökning där tio stycken emulatorer och simulatorer hittades. Av dessa valdes två stycken ut, Wind River Simics och Imperas OVPSim.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa är enligt SoL barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. Anmälningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjänst ska kunna fånga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgångspunkt av ovanstående problematik, på att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, är syftet med denna uppsats att ta reda på hur samverkan mellan socialtjänst, polis och skola fungerar jämfört med vad lagen säger, med fokus på barn som far illa.Metod: Studien är baserad på att kvalitativ metod där vi använt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer består av en kurator, två handläggare på socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmälningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utsträckning de hade önskat och därmed begränsas de tidiga insatserna..

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja..

Arbetets syfte är att få en bred kunskapsbas för att förstå vad koncentrationssvårigheter är och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien är även att söka förslag till handling för att stävja koncentrationssvårigheter. Det är en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svårigheter. Med hjälp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten på just den här yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvårigheter till hjälp för förståelse av begreppet.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.