Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Projektet ProFlexA syftar till att automatisera gjutgodsrensning av stålgjutgods vid lågavolymer genom att använda ny adaptiv teknik såsom flexibla fixturer och gripdon samtkraftstyrning. Projektet bedrivs av Linköpings Tekniska Högskola och Lunds TekniskaHögskola med stöd av tre gjuterier i Mellansverige samt systemintegratörer och leverantörer.Automatisering av gjutgodsresning har länge varit föremål för både forskning ochkommersiellt intresse. Det finns idag fungerande lösningar främst riktat mot aluminiumgodsoch högre produktvolymer.Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida Robotstudio, och mer specifikt desstilläggsmodul Machining, var lämpligt för användning vid gjutgodsrensing. För att detta skallvara möjligt på hårdare material krävs kraftstyrning, vilket finns som tillval i den tidigarenämnda tilläggsmodulen.För att ha möjlighet att testa machiningmodulen och få en uppfattning om vad Robotstudio ärkapabelt till genomfördes först en självstudie av programmet. Som delmål för instuderingengenererades en visuell robotcell enligt ett av ProFlexA:s tidigare koncept förgjutgodsrensning.

Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet.

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder..

Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer. Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och Tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen. Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar.

SAMMANFATTNINGBakgrundPå en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har Tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare kan arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning. Vår utgångspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lärare kan använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Syftet har även varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig från andra läs- och skrivinlärningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre lärare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en årskurs 2 och i en förskoleklass.

Syftet med vår undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser påverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det är många faktorer som påverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strävan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare. I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap. För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har..

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier.

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participants´ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.