Målet med mitt examensarbete har varit att formge en smörförpackning åt Emåmejeriet, där huvudanvändarna är restaurangpersonal och restauranggäster, som jobbar respektive besöker de mest exklusiva krogarna i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva ett uppdrag som har genomförts i samarbete med Emåmejeriet samt att återge min designprocess och mina ställnings-taganden under denna process.Observationer, användarstudier, intervjuer och studier av tidigare forskning inom produktdesign samt marknadsföring har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom förpackningsdesign samt min Tidigare erfarenhet inom grafisk design har funnits med som ett komplement.Kvalitativa intervjuer och användarstudier har genomförts med restaurangpersonal och restauranggäster under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av restauranggästers beteende under intag av måltid.Ett flertal mock-ups på olika varianter av produkten togs fram och användes till användartester på restaurangpersonal och presumtiva restauranggäster. Efter utvärdering av användartesterna justerades formen och mer genom-arbetade mock-ups togs fram för ytterligare tester.Resultatet är en smörförpackning i etsat glas, som är tänkt att ingå i varje kuvert på restaurangbordet.

Vid underjordsbrytning såsom den i Kiirunavaaragruvan är det idag näst intill omöjligt att inte lämna kvar något av den bortsprängda malmen. I detta examensarbete har ett planeringsverktyg utvecklats för att bättre kunna prognostisera utlastningsgraden för de planerande brytningskransarna. Detta har gjorts för att minimera mängden kvarlämnad malm, vilket förhoppningsvis i slutändan kan leda till en ökad utlastningsgrad och därmed en ökad vinst för företaget. Syftet med examensarbetet är att, utifrån befintliga planerings- och produktionsdata, skapa en modell för planering, uppföljning och åskådliggörande av planen och uppföljningen av utlastningsgraden. Planeringsverktyget är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för företagets planerare i deras arbete med att ta fram en prognos för utlastningsgrad.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Undersökningen var grundad på hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. Om deras utbildning stämmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen är idag involverad i både skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i både fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de på sin yrkesroll. Metoden som används är kvalitativa intervjuer.

Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i många fall ensamhet, bristande information, längre väntetider och dålig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivå har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vården samt erfarenhet av att vårda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick från semistrukturerade frågor genomfördes på två kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 år gamla med 3-15 års erfarenhet inom yrket.

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här.Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför.Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö.Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt.

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning.

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för närstående som befinner sig i sorg. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, både för egen och närståendes välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog efter tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskåren bedömer och arbetar med omständigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fått en betydande roll då det råder informationsasymmetri mellan ägare och förvaltare av kapital. När företagsskandaler har inträffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske på två skilda sätt. Revisorn kan antingen förlitar sig på tillgänglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omständigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke på att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssättet skiljer sig åt med hänseende till revisorers erfarenhet och/eller byråtillhörighet.Metod: Studien har använt en deduktiv ansats vilket innebär att vi utgått från tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.