Sök:

Sökresultat:

18360 Uppsatser om Tidigare ćren - Sida 11 av 1224

ÅteranvĂ€ndning i kravhanteringen

Samtidigt som kravhanteringen sĂ€gs vara den mest komplexa fasen i systemutvecklingsprocessen, sĂ„ Ă€r det Ă€ven kanske den viktigaste dĂ„ den pĂ„verkar alla efterföljande faser. Utan vĂ€ldefinierade och korrekta krav löper systemet avsevĂ€rd risk att inte motsvara kundens förvĂ€ntningar. Ju senare in i processen man kommer, desto mer kostsamt att rĂ€tta till felaktigheter. Tanken Ă€r att man genom att Ă„teranvĂ€nda kunskap och erfarenheter frĂ„n tidigare genomförda och liknande projekt, bĂ„de kan minska riskerna och kostnaderna samtidigt som man nĂ„r högre produktivitet och resultatet blir ett system med högre kvalitet. ÅteranvĂ€ndning har tidigare studerats frĂ€mst under senare faser i systemutvecklingen, i form av kod och komponenter.

Tummelisa och NO-undervisning - NO och sprÄkutveckling i de tidigare skolÄren

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

En experimentell jÀmförelse av trÀningsmetoder och neuronnÀtstopologier för intern simulering av perception

Germund Hesslows simuleringshypotes bestÄr av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgÄng styrts med hjÀlp av ett artificiellt neuronnÀt. Detta skedde genom att roboten utifrÄn den miljö i vilken den befann sig predicerade nÀstkommande sensortillstÄnd via neuronnÀtet. Sensorerna stÀngdes dÀrefter av och de predicerade vÀrdena Äterkopplades in i nÀtverket som indata.

PÄverkande faktorers inverkan pÄ tidpunkt för enskifte och laga skifte i SkÄne

Med hjĂ€lp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanstĂ€llts för att förklara en beroende, hĂ€r tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för nĂ€r en by skiftas men för första gĂ„ngen görs en studie dĂ€r Ă„kerjordens bördighet ges sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks Ă€r uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prĂ€stgĂ„rd i byn eller sĂ€teri i socknen, Ă€gandeförhĂ„llanden samt avstĂ„nd till nĂ€rmaste stad. Studien baseras pĂ„ ett rikt kĂ€llmaterial rörande nĂ€mnda faktorer för sammanlagt 134 skĂ„nska byar. Resultatet visar bland annat pĂ„ att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare Ă€n sĂ€mre.

Biologiintresset hos elever i högstadiet : Kan delaktighet, intresse och en varierad undervisning leda till högre motivation?

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Samverkan mellan skola, socialtjÀnst och polis : Tre aktörers uppfattning om samverkan kring elever som far illa eller riskerar att fara illa.

Syftet med studien var att fÄ förstÄelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjÀnsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgÄngsbÀrande faktorer och utvecklingsbara omrÄden i samverkan. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad med hjÀlp av webenkÀter. Dataanalysen Àr genomförd med tematisk analys dÀr olika teman utlÀsts. Resultaten visar att samverkan upplevs som sÄvÀl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur vÀl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgÄngsbÀrande faktorer som respondenterna tar upp, överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning, men Àven fler goda exempel pÄ framgÄngsbÀrande faktorer kommer fram.

Invandrarungdomar och kriminalitet : En kvalitativ studie om invandrarungdomar som tidigare suttit i fÀngelsefÀngelse

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmÀns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fÀngelse. Jag ville försöka förstÄ varför dessa mÀn hade börjat begÄ brott, deras intryck av möten med det svenska samhÀllet. Mina funderingar besvarades genom att jag anvÀnde mig utav Beckers avvikelse/stÀmplings teori för att fÄ vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero pÄ utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhÀllet..

Musiken i förskoleklassen : NÄgra förskollÀrares uppfattningar av musikens betydelse och möjlighet till utövande i den egna klassen

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

Med sÄng som yrke : En kvalitativ studie om hur yrkesförberedande sÄngundervisning kan bedrivas med syfte att ge eleven en god förberedelse för yrkeslivet

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sÄngteknisk trÀning som i yrkesförberedande sÄngundervisning förbereder sÄngeleven för yrkeslivet som professionell sÄngare. Detta för att frÀmja arbetstrivseln hos professionella sÄngare. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sÄngare har anvÀnts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sÄngutbildningar, pedagogens möjlighet till pÄverkan pÄ musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hÀlsonedsÀttningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning dÄ flera teman Àr överensstÀmmande. Denna studies resultat Àr dock specificerat till sÄngarens livsvÀrld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

Solceller i en interiör bilmiljö

ProblemstÀllning: Muskuloskeletala besvÀr hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) Àr ett vanligt förekommande problem och besvÀren Àr oftast smÀrtsamma, lÄngvariga och funktionsnedsÀttande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrÄgar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingÄr i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mÀtinstrument samt prospektiva studier för att sÀkerstÀlla prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frÄgeformulÀr pÄ engelska för anvÀndning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, NederlÀnderna och Grekland. Metod: För att sÀkerstÀlla att alla relevanta riskomrÄden skulle inkluderas i frÄgeformulÀret genomfördes intervjuer med tre experter inom omrÄdet och intervjuerna analyserades sedan med innehÄllsanalys.

Emotionell Intelligens och ledarskap : En kvantitativ studie

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan : En studie med syfte att tydliggöra vad uppdraget innebÀr

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Att vara tjej : en studie kring de ideal som pÄverkar grundskoleflickors sjÀlvbild

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ vilka ideal som pÄverkar grundskoleflickors sjÀlvbild.Metoden vi anvÀnt oss av, har bestÄtt av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.Resultatet av vÄr undersökning visar att dagens flickor Àr pÄ vÀg att bli mer jÀmlika pojkar, Àn tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill sjÀlva bejaka sina egna intressen, och sjÀlva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och vÀrlden i besittning, sÄsom aldrig tidigare..

ProjektutvÀrdering: ett slut och en början

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

Tre Dimensioner av Benchmarking : En Studie inom SMEs i GĂ€vleborg

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i GÀvleborg.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas KÀllquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte anvÀnder sig av benchmarking. Vi stÀller oss frÄgande till detta och menar att benchmarking kan anvÀndas pÄ olika sÀtt, nÄgot som tidigare forskning förbisett. VÄrt syfte Àr dÀrmed att belysa hur benchmarking anvÀnds inom SMEs, med utgÄngspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: UtifrÄn vÄrt hermeneutiska synsÀtt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenterna var ifrÄn tio olika smÄ och medelstora företag (SMEs) i GÀvleborg. DÀrefter jÀmförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vÄr analys och finna vÄrt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vÄr studie anvÀnder sig SMEs, till skillnad frÄn vad tidigare forskning pÄstÄr, i stor utstrÀckning av benchmarking.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->