Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren.

Internet har fått en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgänglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svårt att nyttja Internet på grund av låg tillgänglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgänglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god användarvänlighet är användbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och länkar. Jag vill också i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och länkar för att på så sätt förbättra illgänglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit några faktorer vilka kan optimera tillgängligheten för dyslektiker.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga. Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området..

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt..

Bakgrund En grupp på fyra studenter väljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mål är att modernisera en genre som fått mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sätts fokus på att skapa ett Beat 'em Up där två spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvärsnitt av det fullständiga spelet - produceras. Brist på tid och arbetskraft försvårar dock arbetet, något som förhindrar gruppen från att undersöka hur samarbetet mellan två spelare fungerar i detalj.

Syftet med vår uppsats är att undersöka metoder och utveckla en kunskap som främjar språkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt språk, och som är i behov av teckenkommunikation. Vi ska jämföra pedagogers metoder i förskola och särskola.I litteraturdelen redovisas förutsättningar i hjärnans byggnad för kommunikation. Vad är kommunikation och normal språkutveckling? Vad är språkstörning och vad kan en sådan få för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt språk.Vi har tagit upp några teorier om lärandet och vad det finns för metoder som främjar språkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av var kvalitativ.

Borrelios är den vanligaste fästingburna infektionen på norra halvklotet, och orsakas av spiroketer tillhörande Borrelia burgdorferi sensu lato-komplexet. Dessa bakterier kan spridas till flera organ och ge upphov till olika symptom i bland annat hud, nervsystem, leder och hjärta. Omkring 15 % utvecklar neurologiska symptom, så kallad neuroborrelios. Den bästa indikatorn på aktiv neuroborrelios är framförallt karakteristiska neurologiska symptom samt tecken på en inflammatorisk förändring i cerebrospinalvätskan (CSV) i kombination med lokalt producerade antikroppar mot Borrelia burgdorferi s.l. i CSV.

Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att använda digitala spel och hur detta kan bidra till språklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att få studiens frågeställningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio års ålder analyserats med utgångspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken på att digitala spel kan användas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt språk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av språklig och verbal kunskap kan äga rum dels individuellt och dels i grupp genom att använda digitala spel. Resultatet visar även att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att använda digitala spel för att utveckla sina språkliga kunskaper..

Denna studiers syfte är att få inblick i hur lärare och elever tänker kring betygsättningen i ämnet bild och hur den nya läroplanen Lgr 11 har påverkat lärarnas bedömning i ämnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i ämnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger på litteratur och intervjuer av fyra bildlärare och åtta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i ämnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, då två lärare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, då intervjuades två nya lärare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya läroplanens införande, så väljer lärarna att följa sin egen väg i undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt.

I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ?läsning och skrivning?.

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvårigheter är vanligare än mantror, numera är det lagstadgat att dessa barn har rätt till trygghet, bådei hemmet och på förskolan. Pedagogernas roll har fått större betydelsei barns utveckling och lärande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppväxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primära anknytningsperson. Hurarbetar lärarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: Vår studie visar att vi har i våra intervjuer upptäckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fått någon information angåendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och därmedförlorat sin primära anknytningsperson. Sina kunskaper har de fåttfrån föräldrarna till de adopterade barn som de mött..