Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter.Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin.Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta.

En frekvensresponskurva i användargränssnittet är vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken påverka själva användandet av equalizern undersöks här genom att låta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar både med och utan kurvan, varpå de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet är signifikant och visar att man tenderar att lägga sina frekvenser högre upp och använda bredare bandbredder när man inte ser denna kurva. Det visas också tecken på att det finns svårigheter i att veta vad man gör när man ställer in bandbredd då man inte ser kurvan. Vad gäller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall även lutar åt att kunna använda högregainvärden..

Syftet med denna uppsats är bland annat att utforska begreppet cyber-war. Cyber-attacker utgör stora hot mot infrastrukturen, datorstyrda system och nätverksbaserade tjänster, enligt tidigare forskning. Men hur hotfulla är dessa attacker egentligen? Ska vi frukta att framtida krig blir virtuella? Kan en ond grupp av människor med några rader av kod få kontroll över vår nation? För att få en bättre förståelse och för att kunna svara på frågorna, har jag med hjälp av tidigare publicerade publikationer gjort en litteraturanalys. Analysen bygger på sammanställning och jämförelse av åtta olika publikationer. Enligt forskningen så tyder tecken på att cyber-war kan vara ett framtida hot..

Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att få ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. Förändringarna med socialstyrelsens ökade krav på tidig bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning och förbättrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkätundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primärvården i Region Skåne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna ställde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att påverka deras framtida arbetssituation.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och säkerställer att samhället fungerar enligt de lagar som riksdagen bestämt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, råd och vägledning. Sedan 2009 har länsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under år 2010 utförde Sveriges länsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelägganden och förbud. Under samma år uppmättes antalet lantbruksdjur- och hästföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med häst, 8 657 med får, 1 695 med svin samt 102 med fjäderfän.

Den svenska koncernbidragsrätten har under de senaste åren kommit att utvecklas till att i allt större utsträckning innefatta utländska förhållanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjämning över gränserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frågan om Sverige ändå skulle tvingas till en sådan utvidgning. Detta kan jämföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken på att det svenska koncernbidraget har en säker position. Frågan är dock mycket komplex och det är långt ifrån självklart hur rättsläget skall tolkas.

I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan.Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget.Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås..

Vår studie handlar om hur läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas utifrån ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få fram så mycket information som möjligt inom området. Utifrån ett klassrumsperspektiv undersöks först och främst elevers läs- och skrivsvårigheter och hur svårigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser är en väsentlig åtgärd för att förhindra att elever i läs- och skrivsvårigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istället för att få erfara ?Jag- kan- upplevelser?.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vårdpersonal kan använda sig av för att bedöma smärta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes där 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smärtbedömningsinstrument tillgängliga som kan identifiera smärta hos personer med demens som inte själva verbalt kan beskriva sin smärta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken på smärta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvärderas.

Mitt examensarbete handlar om när och hur tidigalärare introducerar procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lärare kan använda sig av. Jag ger några exempel på hur procentarbete kan gå till i år 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur procent introduceras för elever med förkunskaper inom bråk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast år 5.

Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005).

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.