Sök:

Sökresultat:

1107 Uppsatser om Tidiga skolćr - Sida 59 av 74

Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoÀng C, inom Àmnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrmed ökar Àven gruppen av mÀnniskor som drabbas av Äldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens Àr en progredierande sjukdom som pÄverkar personens aktivitetsförmÄga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjÀlpmedel inom demensvÄrden. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar.

SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

Alby stadspark : grönstruktur och socialt liv

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det sÄ kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag mÀnniskor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsÀttningar och med skiftande krav pÄ sin utemiljö. Arbetet Àr uppdelat i tre delar dÀr den första delens avsnitt Àr ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del tvÄ och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder frÄn sekelskiftet och framÄt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsomrÄden frÄn varandra beskrivs.

Att orka vara elev. Pedagogiskt drama i vÀrdegrundsarbetet.

SammanfattningUppsatsen Àr en fördjupning av en C-uppsats i Àmnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar Àmnet samt att pÄvisa Àmnets anvÀndbarhet i arbetet med vÀrdegrunden i skolan.Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr:- Vad uppfattar elever i Äldrarna 11-14 att undervisningsÀmnet pedagogiskt drama Àr?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhÄller sig denna uppfattning till vÀrdegrunden i skolan?Metoden för arbetet Àr reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. TillÀmpningen utgÄr frÄn en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod dÀr fokus ligger pÄ den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgÄr ifrÄn de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstÀrker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gÄng sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken pÄverkar arbets-sÀttet och utfallet.

Ungdom. SeriehjÀlten prins Valiants tidiga Àventyr 1937-1938

This study deals with the Adventure Comic Prince Valiant, written and designed by the Canadian artist Harold R. Foster. Focus is on the first two years of publication 1937-1938, where the hero is pictured in his Adolescence. This gives the title of the study: Youth. Earlier writings in the USA on this topic, have concentrated on the artist and less on analyses of the comic itself.

Återfall vid schizofreni - vad kan sjuksköterskan göra?

Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en mĂ€nniska kan drabbasav. UngefĂ€r 1 % av den svenska befolkningen kommer nĂ„gon gĂ„ng att fĂ„ diagnosen.Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. ÅterfallsfrekvensenĂ€r hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda pĂ„ varför personermed schizofrenidiagnos Ă„terinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverkaĂ„terfall. Arbetet Ă€r en litteraturstudie baserad pĂ„ vetenskapliga artiklar sökta och funna idatabaserna CINAHL och PubMed.

Webbapplikation för att hÀmta/visavÄrdinformation frÄn olika vÄrdsystem

Ett vÄrdsystem inom IT Àr ett mycket stort och komplext system som innehÄllermoduler med olika funktioner som behandlar vÄrddata för t.ex. journalföring,lÀkemedelshantering, remisser, ekonomisystem, planeringsstöd för olikaverksamhetsgrenar. Journalsystemet Àr en av de viktigaste komponenterna förlandstinget inom vÄrdsystemet, och information i patientjournalen ger ettgrundlÀggande underlag för bra vÄrd. Det finns sex olika större journalsystem iSverige och Sveriges landsting har idag möjligheten att fritt vÀlja vilketjournalsystem de vill anvÀnda för att bedriva sin dagliga verksamhet.Cambio Healthcare Systems Àr ett e-hÀlsoföretag som levererar bland annatvÄrdsystemet Cambio COSMIC. Eftersom olika vÄrdsystem Àr helt oberoende avvarandra uppstÄr problem nÀr vÄrdinformation ska hanteras mellan olikavÄrdsystem.

Nej tack, till ofrivilligt singelliv. ? en populÀrlitteraturstudie om hur man hittar kÀrleken

Uppsatsen syfte utgÄr frÄn att studera hur experterna sÀger att man skall göra för att lösa problemet med det ofrivilliga singellivet, hitta kÀrleken, se vilka förklaringar, strategier och verktyg som framtrÀder i de olika sjÀlvhjÀlpsböckerna. Ja helt enkelt, hur gör man och hur skall man inte göra. Jag kommer att utgÄ frÄn tre ganska nyutgivna sjÀlvhjÀlpsböcker skrivna av experter inom omrÄdet kÀrlek och relationer. Jag kommer att leta, fokusera mönster och söka efter likheter och/eller olikheter i de olika böckerna, och utifrÄn detta granska det som framkommit frÄn vald litteratur. UtifrÄn mitt syfte har jag valt att formulera mina frÄgestÀllningar sÄhÀr:Hur gör man för att finna kÀrlek?- Hur beskrivs orsaken/bakgrunden till problemet med ofrivilligt singelliv?- Hur beskrivs lösningen pÄ det ofrivilliga singellivet, vilka strategier och verktyg framkommer?- Hur framstÀlls den ideala partnern?Uppsatsen utgÄr frÄn Anthony Giddens teori om modernitet och sjÀlvidentitet, dÀr framför allt begreppen Reflexivitet och Det rena förhÄllandet, kommer att presenteras, dÄ dessa begrepp kÀnns relevanta till uppsatsens frÄgestÀllningar.

Hela vÀrlden runt hörnet --En undersökning om hur förskollÀrare och grundskollÀrare möter och arbetar med barn med annat modersmÄl Àn svenska i sydsvenska förskolor och skolor.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Skolsköterskans betydelse vid hantering av Äterkommande smÀrta : Kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse

Ungdomar med smÀrta i form av huvudvÀrk, magont och vÀrk frÄn axlar Àr ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrÄnvaro, pÄverkan pÄ sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smÀrta i vuxen Älder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmÀrksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. DessvÀrre saknas riktlinjer för handlÀggning av smÀrta hos ungdomar. HÀlsosamtalet syftar till att fÄnga upp ohÀlsa hos ungdomar, men idag rÄder det brist pÄ frÄgor med inriktning mot smÀrta.

En evidensstudie. Finns evidens för de metoder som anvÀnds av specialpedagoger pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen?

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

Skolans klassrumsmiljö pÄverkar lÀrandets innehÄll

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.

Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

UtvÀrdering av hörsel och symptom relaterade till ljudmiljön pÄ ett callcenterföretag

För telefonoperatörer i callcenterföretag förekommer skiftande nivÄer av bakgrundsljud, informationsflöde och ljudbelastning. Detta stÀller mycket stora krav pÄ hörsel, talupp-fattbarhet och ljudmiljön i arbetslokalen. Syftet med undersökningen var att kartlÀgga, och utvÀrdera hörseln, med bedömning av eventuell bullerpÄverkan, samt förekomst av hörselassocierade besvÀr relaterade till arbetsmiljön. Sextio slumpvis utvalda tele-fonister vid ett callcenterföretag i Sundsvall som enbart besvarar inkommande samtal erbjöds en planerad lÀkarundersökning, och hörselmÀtning. FemtioÄtta telefonister accepterade erbjudandet, samtliga genomförde alla moment.

Banbrytarna : Aspekter av yrkesidentitet i folkskollÀrares levnadsminnen skrivna 1889 - 1933

Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur de tidiga folkskolelÀrarna i slutet av 1800?talet sjÀlva sÄg pÄ sitt yrke samt att utifrÄn detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tÀnkas omgÀrda denna. I uppsatsens analyseras folkskollÀrarnas egnahistorieskrivning utifrÄn 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollÀrare och insÀnda underÄren 1889-1933 till SAF, Sveriges AllmÀnna FolkskollÀrarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. UtifrÄn tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad sÄ har folkskollÀrarnas historieskildringar presenterats.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->