Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. Särskilt fokus läggs på att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lägst inkomster.Resultaten visar att både realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, även djupet av fattigdom mätt som avstånd till fattigdomsgränsen har ökat. Med hjälp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lämna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan åren, de med arbete eller som fått arbete och de vars barn lämnat hushållet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstående, arbetslösa och de som fått fler barn i hushållet..

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad förståelse över hur barn tänker matematik med fokus på subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Syftet var också att ta reda på hur subtraktion presenteras under de första skolåren, med hjälp av lärarintervjuer och läroboksanalyser. Tillvägagångssättet var således kvalitativa intervjuer med elever och lärare samt analys av skolornas läromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behärskar många strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart använda en metod. Lärare har därför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lägga upp ett arbetssätt som hjälper eleverna att etablera de strategier som de har och lära ut flera strategier.

Bakgrund: Pankreatikoduodenektomi är den enda kurativa behandlingen av pankreascancer och pankreasanastomosläckage (PAL) är en mycket allvarlig postoperativ komplikation. Metoder för att identifiera detta i ett tidigt skede behöver förbättras. Den postoperativa övervakningen består till stor del av vitalparametrar men sjuksköterskan observerar även andra tecken på försämring. Metod: 32 patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi inkluderades i studie. Ett bedömningsformulär innehållande 14 parametrar togs fram och användes för att identifiera vad i sjuksköterskans observationer som kan identifiera tidiga tecken på PAL.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ?vänta-och- se?- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar ämnet att upptäcka utsatta barn och hur ämnet har behandlats i lärarutbildningen historiskt sett. Metoderna som användes var internetenkäter som sändes till de studenter vid Malmö Högskola som läser mot de tidiga åren, intervjuer med programansvariga lärarutbildare för de program som läser mot grundskolans tidiga år, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att få ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehållsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lärarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i någon större utsträckning bearbetat ämnet och att studenterna känner att det saknats i deras utbildning. Lärarutbildarna redovisar även de en bristfällig undervisning i ämnet. Historiskt sett har inte ämnet inte heller behandlats.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan..

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..

Detaljplaneprocessens längd och komplexitet har diskuterats i många sammanhang. Diskussionerna har påverkat utformningen av den nya plan- och bygglag som trädde i kraft 2 maj 2011 med syfte att få till snabbare och enklare planprocesser. Så mot bakgrund av detta är syftet med det här examensarbetet att visa på tidsåtgången för detaljplaneprocessen. Processen har delats upp i olika skeden för att se om det är något skede som tar särskilt lång tid och vad det i så fall beror på. Det har även noterats om en miljökonsekvensbeskrivning eller ett gestaltningsprogram har upprättats.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling.

Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår.

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, där han tillverkade ovanliga och vackra möbler åt välbärgade bönder.Som skråutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hårt styrd av snickarämbetets stränga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta på landsbygden, där tvånget att följa modets växlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas växlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stånden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsättningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gå vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skådeytor jämförs.