Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i verksamheterna förskola, förskoleklass och tidiga skolår beskriver att de använder sig av utomhusmatematik. För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer.Våra frågeställningar är:Vilket syfte har lärarna när de arbetar med utomhusmatematik? Vilka möjligheter och hinder finns det med utomhusmatematiken? Hur uppger lärarna att de använder sig av material och plats vid utomhusmatematik? I studien ingår sammanlagt sex intervjuer. De intervjuade är två lärare i förskolan, två lärare i förskoleklass och två lärare i tidiga skolår. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till utomhusmatematik och att de främst använder sig av arbetssättet eftersom matematiken blir mer konkret för barnen och att barnen får lära med alla sinnen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning.

Syftet med detta examensarbete är att analysera nyckeltalen för produktionskostnaden som nyttjas vid investeringsbeslut i flerbostadsprojekt. För att kartlägga osäkerheterna innan investering sker tas kostnadskalkyler fram. Dessa kalkyler innehåller ofta flertalet osäkra poster då projekten är till stor del fortfarande på idéstadium och uppskattningar blir ett måste. Rapporten inleds med att riskerna, utifrån risknivå och konsekvenserna utav dem, definieras och analyseras. Följande presenteras Veidekkes önskade hantering av kostnadsriskerna och slutligen vilka möjligheter och hinder det finns inom dagens organisation för att uppnå dessa arbetsmetoder. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer med representanter från olika yrkesroller, i olika projektskeden och från de tre olika svenska regionerna. Dessa intervjuer har visat på att de största osäkerheterna ligger i entreprenadkostnaderna, markkostnaderna och konjunkturens påverkan på bostadsmarknaden.

As a newly graduated student in construction you rarely have as much knowledge as you wish you had. It is a complicated line of business that requires knowledge and understanding of both technical solutions and interaction between actors. It is impossible to be fully learned and with that much unknown it can be hard to know where to start. This report is one step in the right direction. It contains a planning that contains construction and installations for a one level house in Kiruna with its different choices motivated.

Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

SammanfattningMalin StångbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lärandet i tidiga årStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolåren lär sig matematik.Dessutom ville jag få fram om eleverna fick bättre förståelse och ett annat förhållningssätt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrån tre läraresperspektiv genom intervjuer.Mina frågor lyder:Hur lär sig barn inom matematiken?Vad händer med barnens förhållningssätt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?Får eleverna bättre förståelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjälp av mina intervjuer med lärarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan påverka hur barn lär sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlärarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var både roligt och intressant och lättare attförstå.Sökord: Matematik, inlärning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera fördelningen mellan män och kvinnor som departementschefer i regeringen. Detta för att se om och i så fall hur det finns skillnader mellan könen över tid. Undersökningen omfattar tiden 1970-2010 som i sin tur delats i två perioder.Resultatet visade att det finns könsmönster i regeringen. I den tidiga perioden fann jag att männens dominans var väldigt stor och att 10 ministerposter innehafts av endast män. Tre ministerposter fanns vara könsneutrala (maximalt 60-40 procents förhållande mellan könen) och det var socialminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister.