Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. MÄlet för vÄr undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling frÄn bÄde förskola och skola. Vi gjorde Àven en begrÀnsad undersökning av de kartlÀggningsmaterial som vÄra respondenter hade erfarenhet av. VÄra frÄgestÀllningar resulterade i en sammanstÀllning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartlÀggning och behovet av ett kartlÀggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..

Detta arbete har utformats för att besvara frÄgestÀllningen: ?Kan Game Approachability Principles (GAP) upptÀcka anvÀndbarhets-, spelbarhets- och Ätkomlighetsproblem i tidiga stadier av utvecklingsprocessen av ett spel??. Teorier om anvÀndbarhet, Ätkomlighet, spelbarhet, olika utvÀrderingsmetoder och anvÀndartestning samt Game Approachability Principles studerades för att skapa en teoribildning inom omrÄdet. TvÄ prototyper av ett spel skapades: en hi-fi prototyp och en lo-fi prototyp. Den första representerar det senare stadiet i utvecklingen av ett spel och den andra representerar det tidigare stadiet.

Mitt intresse för PBL (problembaserat lÀrande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga Äldrarna kan utvecklas med hjÀlp av detta sÀtt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ ifall elever i de tidigare skolÄren, och i detta fallet elever i Ärskurs 1, kunde arbeta problembaserat dÀr moment ingÄr sÄsom ansvar för det egna kunskaps-inhÀmtandet, trÀning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i Ärskurs 1 pÄ en skola i Lund under vÄrterminen 2003. Jag vill poÀngtera och betona att det Àr lÀrandeformen som sÄdan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sÀtt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i Ärskurs 1 pÄ ett alldeles utmÀrkt sÀtt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som dÀremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollÀrare, och som Àr beklagligt speciellt med tanke pÄ att PBL inte Àr nÄgot nytt fenomen utan har en över trettio Är lÄng historia, Àr att problembaserat lÀrande nÀstan inte alls förekommer i Ärskurserna 1 till 3.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad förstÄelse över hur barn tÀnker matematik med fokus pÄ subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ hur subtraktion presenteras under de första skolÄren, med hjÀlp av lÀrarintervjuer och lÀroboksanalyser. TillvÀgagÄngssÀttet var sÄledes kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare samt analys av skolornas lÀromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behÀrskar mÄnga strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart anvÀnda en metod. LÀrare har dÀrför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lÀgga upp ett arbetssÀtt som hjÀlper eleverna att etablera de strategier som de har och lÀra ut flera strategier.

Bakgrund: Pankreatikoduodenektomi Àr den enda kurativa behandlingen av pankreascancer och pankreasanastomoslÀckage (PAL) Àr en mycket allvarlig postoperativ komplikation. Metoder för att identifiera detta i ett tidigt skede behöver förbÀttras. Den postoperativa övervakningen bestÄr till stor del av vitalparametrar men sjuksköterskan observerar Àven andra tecken pÄ försÀmring. Metod: 32 patienter som genomgÄtt pankreatikoduodenektomi inkluderades i studie. Ett bedömningsformulÀr innehÄllande 14 parametrar togs fram och anvÀndes för att identifiera vad i sjuksköterskans observationer som kan identifiera tidiga tecken pÄ PAL.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har anvÀnts i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lÀmplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har tvÄ pedagoger frÄn en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en Ärskurs 2 respektive Ärskurs 3; och det Àr deras tankar och Äsikter som undersökningen har baserats pÄ.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorn i sin undervisning. De ansÄg ocksÄ att metoden var speciellt lÀmplig för elever som redan har knÀckt lÀskoden, samt för de elever som kan tycka det Àr svÄrt att skriva för hand.

Syftet med fallstudien var att studera hur lÀrare, speciallÀrare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptÀcka och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter i Äk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare, en speciallÀrare och en specialpedagog fÄtt en ingÄende bild av hur detta arbete ser ut pÄ tvÄ olika stockholmsskolor. UtifrÄn pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna sÀga att teori och praktik stÀmmer bra överens och mycket av det som vi har lÀst i litteraturen verkar ocksÄ praktiseras ute pÄ de tvÄ skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte anvÀnder sig av ?vÀnta-och- se?- pedagogiken för att barnens lÀsning ska komma igÄng av sig sjÀlvt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser nÀr det gÀller barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar Àmnet att upptÀcka utsatta barn och hur Àmnet har behandlats i lÀrarutbildningen historiskt sett. Metoderna som anvÀndes var internetenkÀter som sÀndes till de studenter vid Malmö Högskola som lÀser mot de tidiga Ären, intervjuer med programansvariga lÀrarutbildare för de program som lÀser mot grundskolans tidiga Är, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att fÄ ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehÄllsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lÀrarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i nÄgon större utstrÀckning bearbetat Àmnet och att studenterna kÀnner att det saknats i deras utbildning. LÀrarutbildarna redovisar Àven de en bristfÀllig undervisning i Àmnet. Historiskt sett har inte Àmnet inte heller behandlats.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolÄren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lÀrande, samt vilka konsekvenser motoriksvÄrigheter kan fÄ för eleven i lÀrandet. Vi vill ocksÄ med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga Ären uppfattar systematisk motorisk trÀning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svÄrigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fÄtt deras uppfattning om motorikens betydelse vid lÀrandet. Pedagogerna lÀgger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lÀrandet. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr medvetna om de motoriska förutsÀttningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer pÄ teoretiska och praktiska Àmnen och att det Àr fÄ pedagoger som anvÀnder sig av motoriska övningar vid lÀrande..