Denna C-uppsats är en studie av hur två pedagogers olika grunduppfattningar om elevers språkutveckling (tal-, läs- och skrivutveckling) gör sig gällande i undervisningen på två olika skolor i fyra årskurs 2 - klasser. Det är de båda pedagogernas undervisning och sätt att se på lärande som står i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka med vilka argument valet av läromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- läs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av två verksamma lärare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med läromedel och skönlitteratur i elevers språkutveckling. Vårt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning.

Vi har funderat över hur vi som blivande lärare skulle kunna förbättra elevernas förståelse inom algebra. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad symbolen har för betydelse vid algebraräkning och huruvida det kan vara givande att introducera pre-algebra i större utsträckning i tidigare årskurs. Med symbol menar vi det tecken som representerar den okända variabeln i algebra. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts i årskurs fem och två tester i årskurs två och sju. Sammanlagt deltog 178 elever.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt.

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning.

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats.

Denna rapport behandlar den process då ett befintligt koncept på en kaffekvarn skall utvecklas med hänsyn till interaktion och gränssnittsdesign.Litteraturstudier utfördes för att få en djupare kunskap inom ämnen som designprinciper, färglära, semiotik och användbarhet. I förstudien gjordes en marknadsanalys där målet var att få användarens syn på den kaffekvarn som används. Samtliga tillfrågade användare var nöjda med den kvarn som brukas och ansåg att det ljud som uppstår vid malning är en viktig signal som ges till användaren. Med de kommentarer som uppstod och den marknadsanalys som utfördes skapades en kravspecifikation med krav som att kvarnen skall vara lätt att rengöra och användaren skall förstå dess funktion utan manual.Konceptgenereringsmetoder som moodboard och stimulianalys användes för att generera nya koncept som utvärderades med hjälp av pluralistisk genomgång. Utefter dessa metoder, och den information som under tidigare faser erhållits skapades ett slutligt koncept; en kaffekvarn med lutad display för att öka användarens betraktningsvinkel samt böjda gejdrar för en smidig insättning av filterhållare.

Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.

Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern.