Sök:

Sökresultat:

1035 Uppsatser om Tidiga användare - Sida 58 av 69

Kvinnors upplevelser av stöd frÄn vÄrdpersonal i samband med hemabort

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av stöd och bemötande frÄn vÄrdpersonalen i samband med hemabort.Metod: I studien har en kvantitativ, deskriptiv, komparativ tvÀrsnittsdesign anvÀnts. Urvalet skedde konsekutivt och som datainsamlingsmetod anvÀndes ett frÄgeformulÀr. UtifrÄn detta frÄgeformulÀr utfördes telefonintervjuer med studiedeltagarna.Resultat: NÀstan alla kvinnor som deltog i denna undersökning tyckte att de fÄtt bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen i samband med hemabort. Det fanns inga skillnader i upplevelsen av stödet beroende pÄ kvinnornas Älder eller om kvinnorna hade tidigare erfarenheter av abort eller barnafödande. AngÄende andra upplevelser vid hemabort relaterade till det upplevda stödet frÄn sjukvÄrdpersonalen visade denna studie att de flesta var nöjda med den information de fÄtt betrÀffande abortprocessen, normal blödning i samband med abort och smÀrta.

Kvinnors upplevelse av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vÄrd eller övervakning pÄ en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvÀrldsansats och analyserad med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier Àr: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, RÀdsla och oro för barnets hÀlsa, Att lÀmna över sitt barn i nÄgon annans hÀnder samt Att inte fÄ vara nÀra sitt barn.DÄ barnet behövde vÄrd pÄ en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som prÀglades av rÀdsla över barnets hÀlsa.

Riskkapitalist möter entreprenör : -en studie om investeringsprocessen

En investering i relativt smÄ, onoterade bolag med aktivt Àgarengagemang som Àr under utveckling gÄr inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en vÀldigt populÀr investeringsform under en lÀngre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör gÄr igenom Àr uppdelad i flertalet steg, frÄn entry till exit, men det Àr framförallt den tidiga investeringsprocessen som Àr undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptÀckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket Àr en av mÄnga aspekter vi har diskuterat i denna studie.Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrÄn Àr:Hur pÄverkas aktivitetsnivÄn och angreppssÀttet av vilka förutsÀttningar som rÄder för en investering?Syftet med studien Àr dessutom att utöka förstÄelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen.

Hur kan företagshÀlsovÄrden hjÀlpa arbetsgivarna att förebygga ohÀlsa orsakad av stress?

Stressrelaterad ohÀlsa Àr vanligt hos företagshÀlsovÄrdens kundanstÀllda. Att förebygga stressrelaterade besvÀr kan innebÀra friskare personal, minskade sjukkostnader och ökad produktivitet för företaget.Syftet med studien var att fÄ en bild av arbetsgivarnas förebyggande arbetet mot stressrelaterad ohÀlsa. Fanns behov och intresse att utveckla det? Hur tÀnkte man sig att företagshÀlsovÄrden kunde bidra? Genom journalsystemet identifierades arbetsgivare som haft anstÀllda med stressrelaterad ohÀlsa hos Previa Postgatan, Göteborg 2007-2008. Personalansvariga och chefer utfrÄgades via e-post och svaren analyserades enligt kvalitativ metod.

Analys över Potentialen av OlikaAnvÀndningsomrÄden för NyaSolfÄngarinstallationer pÄ Sjukhus iStockholmsomrÄdet med SollentunaSjukhus som Exempel

Projektet har undersökt potentialen av nya solfÄngarinstallationer i StockholmsomrÄdet. Behoven, platsen och byggnaden som har anvÀnts för berÀkningarna har varit baserade pÄ Sollentuna sjukhus. MÄlet var att undersöka vilken typ av solfÄngarsystem som Àr mest ekonomiskt och energimÀssigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfÄngarsystemen skapats och inkluderas med en grundlÀggande styrning.VÀrmen frÄn en solfÄngarinstallation kan anvÀndas inom flera olika omrÄden. Den kan exempelvis vÀrma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa komfortkyla eller ingÄ i ett elkraftverk.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Den mÄngtydiga hembygdens roll i Helmer Grundströmstidiga diktning : En tematisk studie med biografiskt stöd

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig pÄ en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att pÄ sÄ viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken hÀrleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker frÄndenna pÄ vissa punkter.

Hur identifieras och behandlas patienter med sepsis prehospitalt

Bakgrund: Sepsis, svÄr sepsis och septisk chock Àr ett accelererande tillstÄnd dÀr tid till antibiotika och vÀtskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nÀstan hÀlften av sepsispatienterna anlÀnder till sjukhus med ambulans, sÄ gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit nÄgon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga lÀnkar i den tidiga vÄrdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsomrÄde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

En mirakelkur som barnen klarar med bravur

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.

"Att inte knÀcka dem pÄ vÀgen" - LÀrares uppfattningar om betyg i de tidigare skolÄren

För att fÄ reda pÄ om svenska lÀrare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolÄren (F- Är 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstÄende)just betyg och bedömning. DÀr samlar vi pÄ oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanstÀller och delar med oss till den andra urvalsgruppen, vÄra svenska lÀrare. Rent kortfattat bestÄr dÀrför detta arbete av tvÄ undersökningar bÄda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedÀmningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt vÀntar vid maktskifte 2006, dÀrefter gÄr vi Àven in pÄ vÄra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet Àr Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra tvÄ Àr att de pÄ olika sÀtt stÀttar individen, i vÄrt fall eleven.VÄrt sammantagna intryck av det vi undersökt Àr att svenska lÀrare inte efterfrÄgar betyg i de tidigare skolÄren dÄ de uttryckte rÀdslor för att lusten och glÀdjen skulle försvinna.

Vem Àr jag? : En litteraturstudie om barn till förÀldrar med nedsatt förÀldraförmÄga

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Efter BosölÀgret - till Allsvenskan eller Korpen? : En kvantitativ uppföljning av Stockholmsfotbollens största talanger födda 1983-1989

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hĂ€nt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 bĂ„de pĂ„ och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna anvĂ€nda för att förbĂ€ttra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrĂ„gestĂ€llningar lĂ„g som grund för studien: - Vad gör talangerna idag pĂ„ och utanför fotbollsplanen? - Vad Ă€r det som frĂ€mst har pĂ„verkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriĂ€rövergĂ„ngar pĂ„verkat deras utveckling? - Om de inte Ă€r aktiva lĂ€ngre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestĂ€mde oss för att undersöka de som varit med pĂ„ BosölĂ€gret eftersom de vid ett tillfĂ€lle ansetts som Stockholms största talanger.

Att sitta pÄ höga hÀstar : En kvalitativ studie om betydelsen av kapital och kön inom svensk ridsport

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten frÄn ett ryttarperspektiv med fokus pÄ hur sporten utövas i dagens samhÀlle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha nÀr det kommer till att fortsÀtta tÀvla pÄ elitnivÄ. Detta har undersökts genom en jÀmförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare pÄ olika nivÄer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med mÄnga unga kvinnor pÄ hobbynivÄ och nÄgra fÄ mÀn inom ryttareliten. Varför Àr det sÄ var en av de tidiga funderingarna som fanns med nÀr denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrÄn Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen stÀllts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar pÄ fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhÀllet.Resultaten av studien visar att det skett en stor förÀndring inom ridsporten det senaste hundra Ären, att gÄ frÄn en manligt dominerad sport dÀr kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populÀr sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan dÀrför ses som huvudutövarna medan det Àr relativt fÄ mÀn som Àr aktiva inom ridsporten pÄ lÀgre nivÄer och trots detta sÄ Àr det pÄ elitnivÄ ungefÀr lika mÄnga mÀn som kvinnor.

Bryt dig fri frÄn ett slentrianmÀssigt bildskapande : ett arbete om att vÀlja passande illustrationsteknik för aktuellt presentationsskede

Vid presentation av ett gestaltningsförslag Àr det viktigt att ge betraktaren en tydlig och lÀttlÀst bild av förslagets intentioner och innehÄll. För detta syfte finns olika illustrationstekniker att nyttja. Dessa ger bilder med olika karaktÀr, varför de passar för att fÄnga och förmedla olika delar av ett motiv. PÄ arkitektkontoren rÄder dock tidsbrist, varför det kan vara svÄrt att utveckla en skicklighet i flera olika illustrationssÀtt under arbetstid. En effekt kan dÄ bli att den teknik som man Àr mest bekvÀm med alltid vÀljs.

StationssamhÀllet Hurfva : en skÄnsk bondbys förÀndring med jÀrnvÀgens ankomst

JĂ€rnvĂ€gen och dess moder industrialismen omformade Sverige frĂ„n bondeland till industriland. Genom en förĂ€ndring över endast ett 10-tal Ă„r ersattes de knaggliga vĂ€garna och ett förlegat skjutsvĂ€sende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades pĂ„ mĂ„nga vis av det nya kommunikationssĂ€ttet. Även smĂ„ bondbyar i SkĂ„ne blev i högsta grad pĂ„verkade.För 140 Ă„r sedan öppnades Ystad-Eslövs jĂ€rnvĂ€g och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. DĂ„, Ă„r 1866, var SkĂ„ne ett industrialiserat samhĂ€lle i vardande.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->