Sökresultat:
1035 Uppsatser om Tidiga användare - Sida 42 av 69
Mentorskap för elever i gymnasieskolan : Organisations- och professionsrelaterade villkor för lÀrare
HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.
Arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke : -En systematisk litteraturstudie
 Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats dÀr 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke bestÄr av bedömning, trÀning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomÀnen men ibland Àven inom aktivitetsdomÀnen. Det framkommer att interventionerna bestÄr av arm-/handfunktionstrÀning, aktivitetstrÀning samt att tidig mobilisering praktiseras.
Förslag till ny multihall i Mölndal. AnvÀndning av BIM vid projektering i tidiga skeden
The use of Power Line Communication, PLC, as a communication solution for Automated Meter Reading, AMR, is popular by utilities in Sweden and other parts of the world due to demands of accurate and fast meter reading. However the use of the electrical grid as a communication medium is complex and sometimes problematic. This report handles some of the issues and problems that are important to understand when using the grid as a communications medium. Focus is mainly on investigating high frequency distortion in the Kristianstad power grid own by C4energi caused by a frequency converter. Measurements on site are done to investigate signal damping in the grid, different configurations for the frequency converter and signal strength of the PLC-system.
NivÄer av det lysosomala systemets proteiner i hjÀrnvÀvnad frÄn Alzheimerpatienter
Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste orsaken till demens och i samband med att befolkningen blir större och allt Àldre ökar Àven antalet patienter. Vid sjukdomen sker en hjÀrnatrofi och de mikroskopiska fynd man ser Àr extracellulÀra plack av ?-amyloid, intracellulÀra neurofibriller av fosforylerat tau och förlust av nervcellsutskott, axoner, synapser och dendriter. NÄgra av de tidiga patologiska förÀndringarna man kan se Àr störningar i nervcellernas lysosomala system som fyller en viktig roll vid nedbrytning av makromolekyler. I en tidigare studie har man pÄvisat förhöjda nivÄer av proteiner frÄn det lysosomala systemet i cerebrospinalvÀtska.
Asperger syndrom: Upplevelsen av att fÄ diagnos som vuxen
Asperger Àr ett syndrom som kÀnnetecknas av genomgripande begrÀnsningar inom flera viktiga utvecklingsomrÄden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och förestÀllningsförmÄga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svÄrigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns mÄnga vuxna som gÄtt genom livet utan att bli adekvat diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en stÀndig undran över vad som Àr fel. Syftet med denna studie Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser av att fÄ diagnosen Asperger syndrom i vuxen Älder samt hur livet blev efter diagnos.
Undervisning utanför klassrummet : Vad Àr pedagogens tanke och syfte med verksamheten utomhus
Som en del av allmÀnt utbildningsomrÄde tre i lÀrarutbildningen ingÄr det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att granska hur stort utrymmet Àr för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är, samt ta reda pÄ pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar pÄ att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lÀrarutbildningen mÀrkt tendenser av.För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur inom Àmnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsomrÄdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, dÀr jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare Är. I diskussionen lÀgger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.
TSS ? ett stöd för alla barns sprÄkutveckling?: en intervjustudie baserad pÄ pedagogers upplevelser av TSS i förskolan
Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns sprÄk frÄn tidig Älder med hjÀlp av enkla medel, i syfte att underlÀtta sprÄkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna pÄ förskolan. UtifrÄn detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt sprÄk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara anvÀndbart i barns inlÀrningsprocess. Tidigare forskning rörande anvÀndandet av TSS fokuserar frÀmst pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i sitt sprÄktillÀgnande. DÄ forskning av barns tidiga anvÀndande av gester och tecken visar att detta verkar gynna sprÄkutvecklingen har vi i vÄrt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strÀvar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida anvÀndningen av TSS kan fungera som en stödjande och sprÄkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillÀgnande av sprÄk? För att ta reda pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.
Studenters attityder till spelande om pengar
Spelandet om pengar ökar sÄvÀl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer Àn tvÄ procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhÀlsoproblem som ökat de senaste Ären. Unga vuxna, 16-24 Är, Àr den grupp som har mest problem med spelande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar.Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter pÄ en högskola i Sverige. En temaanalys anvÀndes, dÀr intervjuerna transkriberades och analyserades.Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens pÄverkan.Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, Àr informanterna överens om att de negativa konsekvenserna sÄ som Ängest, vÀger mer. Spelproblem Àr ett relativt nytt folkhÀlsoproblem som fortsÀtter att vÀxa i takt med utbudet pÄ spelmarknaden.
Om identitet och sjÀlvbild hos andrasprÄkselever i gymnasiesÀrskolan
SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. GymnasiesÀrskolan tillhör sÀrskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraÄring utbildning för ungdomar i Äldern 16-20 Är. Den har samma lÀroplan som gymnasieskolan. Under de senaste Ären har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskola. Den största procentuella ökningen har andrasprÄkselever stÄtt för.
NÄgra pedagogers didaktiska val i lÀs- och skrivundervisning : -utifrÄn ett socialinteraktionistiskt perspektiv och med fokus pÄ utveckling av didaktisk kompetens
Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.
LÀrares bedömning av den tidiga lÀsningen : Skolverkets diskurs och skolans praktik
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva i vilken utstrÀckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lÀrare, överensstÀmmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gÀller bedömning av elevers lÀsning i Ärskurs 1. DÀrför undersöks Àven vilken lÀsundervisning som dessa lÀrare rapporterar att de genomför samt hur denna stÄr i relation till de lÀsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod Àr kvalitativa intervjuer med ett antal lÀrare som Àr verksamma i skolans yngsta Ärskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gÀller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lÀrare. Skillnaden gÀller framför allt vilka lÀsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt lÀsperspektiv antas.
Vampyrmonster och trevliga grannar : En undersökning av vampyrgestaltningens förÀndring genom litteraturhistorien
För att tydliggöra och urskilja de förĂ€ndringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekĂ€nnelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Ăven de samhĂ€lleliga förĂ€ndrigar som möjliggjort dessa förĂ€ndringar, den förĂ€ndring frĂ„n folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förĂ€ndringen frĂ„n monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom nĂ€rlĂ€sning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har anvĂ€nts som hjĂ€lp i vĂ„r analys.Resultatet av undersökningen Ă€r att vampyrerna i den tidigaste romanen Ă€r monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förĂ€ndring Ă€r att den sensuella gestaltningen anses som nĂ„got negativt i Dracula, Ă€r jĂ€mstĂ€lld mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhĂ€lleliga förĂ€ndringar som skett och som pĂ„verkat vampyrgestaltningen Ă€r sekulariseringen och tillvĂ€gagĂ„nssĂ€ttet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.
Dömd att bli bedömd - om kunskapsbedömning och dess betydelse för barns identitetsutveckling
Betyg och bedömning Àr en frÄga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, kÀnslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet Àr att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del Àr att nÀrmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning.
Forskningsansatsen Àr kvalitativ.
Kreditförluster hos storbankerna : En analys mellan kreditförluster och makroekonomiska faktorer
Denna uppsats undersöker sambandet mellan nÄgra makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster. Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem Àr av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhÀllet. Anledningen Àr att till skillnad frÄn de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhÀllsviktiga funktioner. De kan fÄ globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfÀllen kan snabbt vara i fara nÀr exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar pÄ den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter anvÀnds som underlag och tidsperioden som ingÄr i uppsatsen Àr 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushÄllens förtroende indikator, konsumentpris index och reporÀntan Àr de makroekonomiska faktorer som anvÀnds i uppsatsen.
Fantasins fanbÀrare : om hur bilden av Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf förÀndrats i gymnasieskolans litteraturhistoria under 1900-talet
I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterÀra nittitalet och tvÄ av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, vÀxer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras pÄ vilken betydelse de tvÄ författarna anses ha haft för den litterÀra strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut.De lÀromedel som studerats i examensarbetet Àr kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest anvÀnda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen.