Sök:

Sökresultat:

1070 Uppsatser om Tidiga ćldrar - Sida 66 av 72

Risk och sÄrbarhetsanalys av fjÀrrvÀrmenÀtet i Lund

FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.

Verifiering av ventilationsbrandskydd: Med hjÀlp av FDS 6 HVAC- funktion

Det Àr svÄrt att förutse om det finns risk för brandgasspridning via ett ventilationssystem och det krÀvs ofta analytisk dimensionering för att verifiera ett fullgott brandskydd. Idag anvÀnds olika simuleringsprogram för att verifiera ventilationsbrandskyddet. FDS Àr ett simuleringsprogram som genom utgÄva sex kommit med en tillÀggsfunktion, HVAC (Heating, Ventilation, and Air Conditioning) dÀr naturlig- och mekanisk ventilation kan simuleras med hjÀlp av ett system byggt av noder (nodes) och kanaler (ducts). Funktionen tillÄter Àven att lÀckage simuleras pÄ ett berÀkningstekniskt stabilare sÀtt Àn i tidigare versioner. HVAC- funktionen Àr indirekt kopplad till de övriga CFD- berÀkningar i FDS för att inte behöva gridcellsindela systemet vilket hade krÀvt betydligt mer datorkapacitet.

3D och kommunal fysisk planering

PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanstÀllningar av forskning inom fÀlten miljöpsykologi och ÄskÄdlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ÀndÄ fÄ ledtrÄdar till möjligheter och svÄrigheter med anvÀndningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

Ett meningsfullt projekt : En studie av meningsskapande i en kommunal projektorganisation

Den hÀr studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfÀllig projektor-ganisation, nÀmligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom VÀxjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hÀmtats frÄn nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande Àr nÀra relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsÀttningar.

Oro, NedstÀmdhet och Tilltro till sin förmÄga hos kvinnor och mÀn med kronisk hjÀrtsvikt

Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.

Sjuksköterskans erfarenhet av att vÄrda patienter med sepsis : en intervjustudie

Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.

Specialpedagogisk organisation i en kommun

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger pĂ„ litteratur, dokument och intervjuer av förĂ€ldrar, politiker och personal pĂ„ Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste Ă„ret har Ă€ven MödravĂ„rd, BarnavĂ„rdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla Ă€r samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

MissionÀrerna och Afrikas svarta barn : ett komparativt arbete om missionÀrers syn pÄ afrikaner under tidigt 1900-tal

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionÀrer bemötte afrikanerna och deras kultur i början pÄ 1900-talet. VÄr övergripande ambition Àr att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som lÄg till grund för missionÀrernas bedömning av afrikanerna och deras samhÀllen. Studien Àr komparativ pÄ sÄ sÀtt att vi syftar till att jÀmföra missionÀrer frÄn tvÄ olika missionsfÀlt och missionsorganisationers syn pÄ dessa frÄgor. Denna upplÀggning möjliggör sedan en jÀmförelse mellan organisationerna, dÀr vi kan identifiera bÄde likheter och skillnader vad gÀller dessa frÄgor.Slutligen kommer vi Àven att ta oss friheten att ge nÄgra mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionÀrernas enhetliga alternativt disparata Äsikter kring dessa aspekter. VÄr huvudfrÄgestÀllningen Àr om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionÀrer i deras instÀllning till afrikaner frÄn olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt Àr om vi kan spÄra om och i sÄ fall hur samtidens ideologiska idéer anvÀndes av missionÀrerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

PROAKTIVA OCH TIDIGA REHABILITERINGSINSATSER ? En bortglömd möjlighet : En utvÀrderingsforskning av en rehabiliteringstjÀnst inom företagshÀlsovÄrd

Syftet med vÄr studie var att problematisera Susano AB:s tjÀnst Rehablinjen med hjÀlp av KASAM-teorins livsfrÄgeformulÀr som verktyg för att nÄ insikt om tjÀnsten hade potential för att i framtiden anvÀndas vid upprepad korttidsfrÄnvaro samt vid konflikter pÄ arbetsplatsen. Syftet med tjÀnsten Rehablinjen Àmnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrÄnvaron eller konflikterna och pÄ sÄ sÀtt förebygga risk för lÄngtidssjukskrivningar, vilket vi anser Àr en av dagens gedigna samhÀllsproblem. Studien hade tvÄ mÀtpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa Àmnade vi författare utlÀsa om Susano AB:s medarbetarenkÀt fÄngade upp de potentiella förÀndringarna som skett hos medarbetarna mellan mÀtpunkt ett och tvÄ, samt om minskningen eller ökningen av enkÀtens riskfaktorer lÄg i linje med den förÀndring som skett utifrÄn medarbetarens KASAM-vÀrde. Vi Àmnade Àven ta reda pÄ medarbetarnas egen uppfattning om insatsens pÄverkan och om den upplevdes ha pÄverkat det fysiska och/eller psykiska vÀlmÄendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vÄr C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare.

Energieffektiv projektering : Projektering för ett trÀffsÀkert och energieffektivt slutresultat

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄ för nÀrmare 40 % av vÄr totala energiförbrukning, varav nÀstan 60 % utgörs av uppvÀrmning och varmvatten. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. I media duggar informationen tÀtt om nya metoder för energieffektivisering, ÀndÄ visar statistiken att mycket finns kvar att göra. FrÄgan som bör stÀllas Àr var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende pÄ energianvÀndningen i flerbostadshus. Syftet Àr att identifiera förbÀttringsfaktorer för hur projekteringen kan pÄverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

Rörelse för barns koncentration och inlÀrning : En kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter. Ericsson (2003) syftar pÄ att pedagogisk forskning kring motorikens problemomrÄde ligger pÄ ett övergripande plan dÀr man anvÀnder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar ocksÄ att tidigare forskning visar att mÄnga barn som har koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter Àven har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk trÀning för att underlÀtta barns koncentrations- och inlÀrningsförmÄga.

Genflödet frÄn genetiskt modifierade grödor till vilda populationer

TillÀmpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela vÀrlden och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgÀnglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener frÄn grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population sÄ mÄste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna Äterkorsas upprepade gÄnger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet frÄn grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen Àr det enda DNA frÄn grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krÀvs det en stark selektion för transgenen. Det hÀr sÀttet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i vÀxternas evolution.

Medborgardeltagande i den kommunala fysiska planeringsprocessen : teorier, möjligheter och verktyg

Att samhÀllet förÀndras och utvecklas Àr oundvikligt, men att delta i förÀndringen Àr frivilligt. I vilken utstrÀckning medborgarna deltar, och tillÄts delta pÄverkar sÄvÀl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjÀnstemÀn, politiker och beslutsfattare. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta nÀrmare pÄ planerarens förhÄllande till deltagandet. PÄ sÄ sÀtt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad pÄ litteraturstudier. Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ vilka förutsÀttningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan anvÀndas i dialogen med medborgarna.

Specialpedagogisk handledning. En intervjustudie om handledningens betydelse

Specialpedagogisk handledning har enligt mÄnga forskare blivit ett svar pÄ de förÀndringar som skett inom förskolan. Exempel pÄ dessa förÀndringar Àr; förskolans övergÄng frÄn Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel Àn undantag. I samband med övergÄngen till skolverket blev förskolans förestÄndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re förestÄndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, specialpedagogen, som Äterfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förÀndrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och pÄ vilket/vilka sÀtt handledning har betydelse.

It's always good to exercise : A qualitative study about young PE teachers' attitudes towards weight training for students in primary and middle school

StyrketrĂ€ning har historiskt sett tillskrivits som en farofylld aktivitet för barn- och ungdomar.Rekommendationer frĂ„n förr ger ungdomar klartecken att styrketrĂ€na först nĂ€r de vĂ€xt fĂ€rdigt, alltsĂ„ vuxen Ă„lder. StyrketrĂ€ning har dock genom modern forskning visat sig vara vĂ€ldigt fördelaktigt Ă€ven för barn- och ungdomar dĂ„ trĂ€ningsformen kan bidra med en mĂ€ngd hĂ€lsovinningar. Dagens idrottande barn- och ungdomar utför ofta skadefyllda idrotter sĂ„som fotboll, hockey och friidrott vilka skulle kunna vara betydligt mindre skadefyllda om utövarna ökar sin kroppsliga kompetens, bentĂ€thet och styrka som styrketrĂ€ning medför. Eftersom skolvĂ€sendet Ă€r den perfekta grogrunden för kunskap sĂ„ vore Ă€ven utbildning om- och utövande av styrketrĂ€ning optimalt under dess tidiga stadium.Syftet med forskningsstudien Ă€r att undersöka unga idrottslĂ€rares attityder till styrketrĂ€ning för lĂ„g- och mellanstadieelever inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. De frĂ„gestĂ€llningarna som Ă€mnas undersökas Ă€r; 1) Vilka attityder till styrketrĂ€ning för barn i lĂ„g- och mellanstadiet finns representerade hos respondenterna? 2) Hur pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas attityder till styrketrĂ€ning för barn i lĂ„g- och mellanstadiet idrottsundervisningen och i förlĂ€ngningen elevernas hĂ€lsa? 3) Är idrottslĂ€rarnas tankegĂ„ngar om styrketrĂ€ning för barn i lĂ„g- och mellanstadiet förankrade i modern forskning eller bygger de pĂ„ historiska förestĂ€llningar och rekommendationer?Studien Ă€r av kvalitativ natur dĂ„ attityder och Ă„sikter undersöktes.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->