Denna uppsats behandlar kartläggning och testning av läs- och skriv-svårigheter hos vuxenstuderande som har svenska som andraspråk. Arbetet tar sin utgångspunkt i den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter, vilken framhåller att svårigheterna med att läsa och skriva bottnar i en svaghet i det fonologiska systemet. Om man inte har möjlighet att testa en person på modersmålet, vilket annars utgör den mest rättvisande metoden för bedömning av läs- och skrivsvårigheter, kan man enligt vissa forskare ändå använda fonologiska tester på majoritetsspråket, förutsatt att personen vistats i målspråkslandet under en tid. Forskare framhåller också vikten av att vid bedömningen väga in kringliggande faktorer avseende social och kulturell bakgrund, samt hur situationen kring läsning och skrivning hittills sett ut, innefattande läs- och skriv-inlärningen på modersmålet.I denna studie sker, med hjälp av kartläggningssamtal och tester av den fonologiska förmågan, en bedömning av fyra kvinnors läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen visar att det går att få fram en djupare och mer tillförlitlig information om vilka läs- och skrivsvårigheterna är och möjlig orsak till dessa, om man kombinerar fonologiska test med ingående kartläggningssamtal.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

The public library is an institution that throughout history has been associated with anumber of social codes, that seem to be deeply rooted in the minds of the public. Thesecodes regulates how users act and interact in the library environment and as a library useryou have to obtain knowledge about these social codes.This master's thesis aims at studying how these codes are transferred to children in the earlyschool-age, how children react to the social codes and what effects they have on thechildren's development into library users.The empirical material used in this study consists of observations and interviews. Theobservations are conducted during two school classes visits to a public library and focuseson the interaction between librarians, the children and their teachers, and the interviewswere conducted with the two librarians responsible for the library visits.The theories used in this master's thesis consists of symbolic interactionism, in the form oftheories by George Herbert Mead and Erving Goffman, Peter L. Berger and ThomasLuckmanns theories regarding the concept of institutions. Another theory that's used in thismaster's thesis is the one concerning the social aspects of information literacy focusing onthe concept of epistemic communities as presented by Kimmo Tuominen, Reijo Savolainenand Sanna Talja.The result of this study is that the social codes are communicated to the children primarilyby the teachers rather than the librarians.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, Tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, Tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i Tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i Tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan.

Mat har betydelse för barns hälsa ur kortsiktigt så väl som långsiktigt perspektiv. Förskolan är en betydelsefull arena i arbetet att främja god hälsa i Tidig ålder. I förskolans läroplan poäng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förståelse för hälsa och välbefinnande genom aktiv delaktighet i frågor som påverkar deras vardag. Däremot saknas association till hälsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hälsosamma matvanor.

Fördelarna med amning är många, trots detta tar allt fler mödrar beslutet att delvis amma/ inte amma sina barn. Syfte: Syftet med denna studie var att erhålla mer kunskap om samt undersöka vilka faktorer som påverkar mödrars beslut att amma/ inte amma. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Faktorer som påverkar mödrars beslut till att amma var: bröstmjölk anses vara den ultimata födan för spädbarnet, föräldrar har god kunskap gällande amning, bra stöd från närstående och vårdpersonal, högutbildade mödrar, Tidigare erfarenhet av amning, partnern föredrar amning, amning är praktiskt och ger lycka till både modern och barnet. Faktorer som påverkar mödrars beslut till att inte amma var: okunskap hos modern, fadern och sjukvårdspersonal, amning känns genant, fysiskt smärtsamt och obehagligt, stressad personal, föräldrarna får otillräckligt med stöd och information från vårdpersonal, Tidig återgång till arbete, spädbarnet är otillfredsställt av endast bröstmjölk, oroligheter över bröstmjölkens näring samt rädsla för viktuppgång och hängiga bröst.

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.

Bakgrund:Multipel skleros är en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i Tidig medelålder. Incidensen i Sverige är relativt hög. Symtomen är neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs självbild kan påverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv på livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.

AimThe aim with the work is to investigate if outdoor life at an early age will contribute to a maintained interest as a grown-up, and what other reasons play a part in maintained/lost interest. Questions:? Are the people active within outdoor life/physical activity today?? How much time do the people devote to outdoor life/physical activity?? What factors during the growth, from preschool to grown-up, contribute to a maintained or lost interest in outdoor life?MethodSince we wanted to bring forth all eventual factors that may have effected the people in their physical activity today we chose to do a qualitative study using deep interviews. The investigated group consists of six former students, four girls and two boys, from the I Ur och Skur preschool Mulleborg. Today the respondents are between 20 and 24 years old.ResultsThe investigation shows that all respondents are active with some kind of outdoor life or physical activity today, but there is a difference in how much.

Regelbunden fysisk aktivitet under barndomen har visat sig ha en positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den motoriska utvecklingen under Tidig barndom kan komma att ha hälsorelaterade fördelar när barnen kommer upp i vuxenlivet. Motorik är samlingsordet för människans rörelseförmåga och rörelsemönster. Detta omfattar på olika nivåer hjärnans funktioner av olika system. Dessa system, funktioner och nivåer, bildar tillsammans människans totala rörelsekapacitet.