Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med Tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan.

Barn som redan i Tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i Tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Syftet med detta projekt var att studera inverkan av gröda och skördetidpunkt på kemisk sammansättning och vomnedbrytning av neutral detergent fibre (NDF) och torrsubstans (TS) i helsäd samt att jämföra ANKOM DaisyII in vitro-metoden med in situ-metoden med avseende på nedbrytningsförloppet i vommen av NDF och TS i helsäd. Havre, korn, rågvete och vårvete odlades i storrutor med tre upprepningar i fält. Hela försöket upprepades under två år (2002 och 2003). Varje storruta delades upp i två smårutor, som skördades vid Tidig mjölkmognad respektive Tidig degmognad. In vitro-inkubering skedde med ANKOM DaisyII-inkubator av 48 prover från båda åren.

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel på Tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus på relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som präglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. Därefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i Tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Vi har i det här arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar på området Backen i Umeå. I detta arbete har vi ställt oss tre frågor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet läst verksamhetsplaner, handlingsplaner och även intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan på området Backen. Utifrån dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjälp för dom olika aktörerna på Backen området. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en Tidig upptäckt och konsekvent handlande från dom vuxna gentemot narkotikan?.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver Tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta specialpedagoger/speciallärare arbetar med elever som inte nått kunskapskravet att läsa med flyt i år 3.Teori:Studien är inspirerad av en hermeneutisk ansats. Inom hermeneutiken handlar det om att tolka och förstå. Det är av vikt att medvetandegöra forskarens förförståelse vid tolkning av resultatet. För att få en förståelse för helheten krävs en förståelse av delarna, som i sin tur krävs för en förståelse av helheten. Metod:Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som redskap, som har gjorts på åtta specialpedagoger/speciallärare i två kommuner i södra Sverige.

As to now, no study has been made of the mica tempered pottery found along side the asbestos tempered pottery in Norrland during the Bronze Age and Early Iron Age. Its occurrence has previously only briefly been noted in a few published works and the dating and geographical distribution of mica tempered pottery in the north of Sweden has to a large extent been unknown. This paper aims to compile the available information about this type of pottery and the locations where it has been discovered in order to date and explain the occurrence of mica tempered pottery in Norrland. It's also suggested that the occurrence of mica tempered pottery is connected to the spread of the early metalwork from the east to areas that today makes up the north of Norrland..

Vi vill få en ökad förståelse i hur svenska SME:s etablerar sig på den afrikanska marknaden. Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi utfört intervjuer med regionala företag och organisationer. De företag och organisationer som ingår i arbetet är Sustainable Sweden, Norba, Norden samt Regionförbundet Kalmar län. Anledningen till att dessa valdes var att de har kontakt med den afrikanska marknaden. De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen etableringsform, etableringsprocess och kultur.

Problemområde: Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt Tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation. Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation? Teoretisk ram och metod: Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja Tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att Tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den Tidiga amningsstarten.

Bakgrunden till denna rapport är de goda resultat som de finländska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlägga 15- åringars kunskaper i ämnet. Syftet med vår studie är att finna några faktorer som ligger bakom de finländska elevernas framgångar i matematik. De metoder som användes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer på två skolor i Finland. Med hjälp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhällets syn på skolan, lärarutbildningen i Finland, arbetssätt, undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever, Tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och Tidig stödundervisning..