Sökresultat:
1496 Uppsatser om Tidig vuxen ćlder - Sida 61 av 100
Auditiv signalbearbetningsstörning hos barn i skolÄldern ? ett tillstÄnd med komorbiditet : En översiktsrapport
NÀr individer drabbas av svÄr sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krÀvas sjukhusvÄrd med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering pÄverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till fÀrre komplikationer, kortare vÄrdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att frÀmja mobilisering för patienter pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att frÀmja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.
Nyttan av obehagsmÀtning för bestÀmning av Maximum Power Output i hörapparater
NÀr individer drabbas av svÄr sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krÀvas sjukhusvÄrd med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering pÄverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till fÀrre komplikationer, kortare vÄrdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att frÀmja mobilisering för patienter pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att frÀmja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.
Svenska skolungdomars reflektioner kring transnationella Àktenskap
Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.
Delaktighet i det dagliga livet för pojkar med Duchennes Muskeldystrofi: En litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen Àr svÄrigheter att gÄ vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio Ärs Älder. Behovet av olika habiliteringsinsatser Àr stort under hela livet. Studien inkluderade Ätta pojkar mellan 7- 32 Är. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.
Förskolebarns och pedagogers Äsikter om hÀlsa och lek utomhus : en jÀmförelse mellan traditionella förskolor och naturförskolor
Genom vÄra egna erfarenheter frÄn vÄr uppvÀxttid har vi fÄtt ett naturintresse som lever kvar Àven i vuxen Älder. Som blivande förskolelÀrare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i mÀnniskans liv och det Àr betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vÄrt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jÀmföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det Àr nÄgon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mÀngden utevistelse pÄverkade barns hÀlsa.
TSS ? ett stöd för alla barns sprÄkutveckling?: en intervjustudie baserad pÄ pedagogers upplevelser av TSS i förskolan
Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns sprÄk frÄn tidig Älder med hjÀlp av enkla medel, i syfte att underlÀtta sprÄkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna pÄ förskolan. UtifrÄn detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt sprÄk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara anvÀndbart i barns inlÀrningsprocess. Tidigare forskning rörande anvÀndandet av TSS fokuserar frÀmst pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i sitt sprÄktillÀgnande. DÄ forskning av barns tidiga anvÀndande av gester och tecken visar att detta verkar gynna sprÄkutvecklingen har vi i vÄrt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strÀvar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida anvÀndningen av TSS kan fungera som en stödjande och sprÄkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillÀgnande av sprÄk? För att ta reda pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.
Hur sjuksköterskan pÄ olika sÀtt bemöter nÀrstÄende vid traumatiska dödsfall
AbstractBakgrund: Totalt har nÀstan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades Är 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebÀr stora psykiska pÄfrestningar pÄ individen. Sjuksköterskans attityder och sÀtt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi pÄ databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med HIV/AIDS pÄ grund av dess smittrisk. De ansÄg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.
Diabeteskonsulent - en möjlig funktion för att förbÀttra stödet till barn med typ 1 diabetes i skolan
Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. Ă
r 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lÄg- och mellanstadiet inte fÄr ett tillrÀckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lÀns landsting under tvÄ Är för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angÄende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pÄverka de stöd som barn med typ 1 diabetes fÄr i skolan.
Utformning av en nutida allmogetrÀdgÄrd- ett designförslag inspirerat av den skÄnska allmogetrÀdgÄrden
Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.
Ămnet idrott och hĂ€lsa : en studie av Ă€mnets innehĂ„ll och omstĂ€ndigheter ur ett elevperspektiv
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i Ärskurs sex har för förestÀllningar om Àmnet idrott och hÀlsa, om Àmnets innehÄll och omstÀndigheter kring det.Hur ser förestÀllningarna om idrott och hÀlsa-lÀraren ut?Hur ser förestÀllningarna om Àmnets innehÄll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas förestÀllningar om begreppet hÀlsa ut?Hur ser förestÀllningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda pÄ detta gjorde jag djupgÄende intervjuer med tio elever som gÄr i Ärskurs sex pÄ en sex till nioskola. Studien Àr gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat Àr att en idrott och hÀlsa-lÀrare Àr för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillÄta dÄligt beteende pÄ lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregÄ med gott exempel. Eleverna anser att Àmnet idrott och hÀlsa gÄr ut pÄ att man ska röra pÄ sig och ha roligt. Man ska lÀra sig att trÀna, Àta rÀtt och röra pÄ sig samt fÄ kunskaper om hÀlsa, livsstil och ideal.
Fysiologiska stressvar pÄ trÀning & övertrÀning hos hÀst
All trÀning innebÀr en fysisk pÄverkan pÄ kroppen och kan anses vara en form av stress, vilket hÀstar som trÀnas utsÀtts dagligen för. Svaret som fÄs vid stress Àr till för att mobilisera resurser inför kommande situationer, det sker fysiologiskt bland annat genom det sympatiska nervsystemet som ökar sin aktivitet. FrisÀttningen av katekolaminer och kortisol ökar.TrÀning pÄverkar fysiologiska stressparametrar hos hÀstar. Den hÀr litteraturstudien tittar pÄ hur kortisol, ACTH, katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) och ?-endorfiner har setts variera under trÀning.
NÀr det inte gÄr att lita pÄ sin kropp: En litteraturstudie om att vara ung vuxen och leva med en inflammatorisk tarmsjukdom
Den unga vuxna genomgÄr sÄvÀl kroppsliga som kognitiva förÀndringar samtidigt som de Àr i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en lÄngvarig sjukdom i detta skede i livet kan pÄverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Syftet Àr att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom.
?Early childhood caries? och associerade riskfaktorer bland barn i Europa
Bakgrund: Early childhood caries (ECC) Àr en kariesform som drabbar barn i tidig Älder. Sjukdomen karaktÀriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta slÀta ytor pÄ de primÀra tÀnderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 Är i Europa.Metod: Materialet som anvÀndes i litteraturstudien Àr vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhÀmtats frÄn den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger pÄ en sammanstÀllning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade frÄn 13.0-85.0 % i olika lÀnder och populationer i Europa. LÀgst respektive högst förekomst sÄgs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, dÀr förÀldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.
Barnmisshandel inom familjen
VÄrt arbete handlar om barnmisshandel inom familjen, det vill sÀga det som sker inom husets vÀggar. Syftet med arbetet Àr framför allt att öka vÄr egen kunskap samt lyfta upp Àmnet till diskussion. Vi har begrÀnsat oss till fem frÄgestÀllningar som handlar om vad barnmisshandel Àr, vilka misshandlar sina barn och varför, var sker misshandeln, hur upptÀcker man barnmisshandeln och vilka ÄtgÀrder görs idag. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av bÄde litteratur samt personer som arbetar inom Àmnet. Vi har kommit fram till att Àmnet barnmisshandel Àr omfattande och att det berör och rör mÄnga.
Sammyllad startgiva till kÀrnmajs : en orienterande studie
Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.