Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet.

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.

Transition är ett socialpsykologiskt begrepp som innebär en förändring i livet och kan ske på flera olika plan. Att bli förälder beskrivs många gånger som den största transitionsprocessen en vuxen människa genomgår och att den för många är svår och omvälvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar känner en naturlighet i att vända sig till sin BVC för råd och stöd i den praktiska omvårdnaden av barnet. För distriktssköterskan på BVC är det en viktig uppgift att stödja nyblivna föräldrar i den process det innebär att bli förälder. Stödet ger barnen förutsättningar för en god utveckling och uppväxt, och för att skapa en god vårdrelation.Syftet är att ta reda på hur förstagångs föräldrar upplever transitionen till föräldraskapet.Metoden som används är Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.

Jag har valt att närmare studera vad klassläraren kan göra för att underlätta inlärningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frågeställningar gick ut på vad man kan göra för dessa elever när det gäller undervisning, klassrumsmiljö och underlätta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förändringarna i undervisning och klassrumsmiljö påverkar övriga elever. Därför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels två speciallärare och dels två klasslärare. Sedan har jag sammanställt intervjuerna och jämfört dem med varandra och med litteraturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades.

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.